Coordinates: 53°25′N 8°0′W / 53.417°N 8.000°W / 53.417; -8.000

ఐర్లాండ్: కూర్పుల మధ్య తేడాలు

వికీపీడియా నుండి
Jump to navigation Jump to search
పంక్తి 428: పంక్తి 428:


-->
-->
9,000 సంవత్సరాలకు పూర్వం నుండి ఐర్లాండ్లో ప్రజలు నివసిస్తున్నారు. వేర్వేరు యుగాలకు మెసోలిస్టిక్, నియోలిథిక్, కాంస్య యుగం మరియు ఇనుప యుగం కాలంలో ఇక్కడ మానవులు నివసించారని భావిస్తున్నారు.


People have lived in Ireland for over 9,000 years. The different eras are termed [[mesolithic]], [[neolithic]], [[Bronze Age]], and [[Iron Age]].


ప్రారంభ చారిత్రిక మరియు వంశావళి రికార్డుల ఆధారంగా ఇక్కడ క్రుతిన్, కోర్కు లోగిడ్, డాల్ రియాటా, డారిన్, డీర్గ్టైన్, డెల్భనా, ఎరీన్, లాగిన్, ఉలిద్ వంటి ప్రధాన సమూహాల ఉనికిని గమనించాయి. కొంచెం కాలం తరువాత ప్రధాన సమూహాలు కానచాటా, సియనానచా, ఎనోగాచాటా ఉన్నాయి.
Early historical and genealogical records note the existence of major groups such as the [[Cruthin]], [[Corcu Loígde]], [[Dál Riata]], [[Dáirine]], [[Deirgtine]], [[Delbhna]], [[Érainn]], [[Laigin]], [[Ulaid]]. Slightly later major groups included the [[Connachta]], [[Ciannachta]], [[Eóganachta]].


చిన్న సమూహాలలో అటిచాతుథా (అటాకాట్టీ చూడండి), కార్రాగ్హే, సియారైగిజ్, కర్మమిక్, డార్ర్రేఘే, డిసీ, ఎలీ, ఫిర్ బోల్గ్, ఫోర్టుథా, గెయిల్గెగా, గమానరేగె, మైర్టైన్, మస్క్రైగే, పార్ట్రేజీ, సోఘైన్, యుతిని, యు మైనే, యు లియాటైన్ ఉన్నాయి. మధ్యయుగ కాలంలో పలు జాతులు ఇక్కడ మనుగడ సాగించారు. ఇతరులలో రాజకీయ చైతన్యం లేనందున వారు అదృశ్యమయ్యారు.
Smaller groups included the aithechthúatha (see [[Attacotti]]), [[Cálraighe]], [[Cíarraige]], [[Conmaicne]], [[Dartraighe]], [[Déisi]], [[Éile]], [[Fir Bolg]], [[Fortuatha]], [[Gailenga]], [[Gamanraige]], [[Mairtine]], [[Múscraige]], [[Partraige]], [[Soghain]], [[Uaithni]], [[Uí Maine]], [[Uí Liatháin]]. Many survived into late medieval times, others vanished as they became politically unimportant.


గత 1200 సంవత్సరాలలో వైకింగ్స్, నార్మాన్స్, వెల్ష్, ఫ్లెమింగ్స్, స్కాట్స్, ఇంగ్లీష్, ఆఫ్రికన్లు, తూర్పు ఐరోపావాసులు మరియు దక్షిణ అమెరికన్లు అందరూ జనాభాకు జోడించబడ్డారు. ఐరిష్ సంస్కృతిపై గణనీయమైన ప్రభావాలను కలిగి ఉన్నారు.
Over the past 1200 years, [[Vikings]], [[Normans]], [[Welsh people|Welsh]], [[Flemings]], [[Scottish people|Scots]], [[English people|English]], [[Africans]], [[Eastern Europeans]] and [[South Americans]] have all added to the population and have had significant influences on Irish culture.


ఐర్లాండ్ అతిపెద్ద మత సమూహం క్రైస్తవ మతం. ద్వీపంలో 73% పైగా రోమన్ కాథలిజం ప్రాతినిధ్యం వహిస్తోంది (మరియు రిపబ్లిక్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్లో 87%). మిగిలిన జనాభాలో చాలామంది వివిధ ప్రొటెస్టంట్ తెగలలలో ఒకటికి (నార్తర్న్ ఐర్లాండ్లో 48%) కట్టుబడి ఉన్నారు.
Ireland's largest religious group is [[Christianity]]. The largest denomination is [[Roman Catholicism]] representing over 73% for the island (and about 87% of the Republic of Ireland). Most of the rest of the population adhere to one of the various [[Protestant]] denominations (about 48% of Northern Ireland).<ref name="niprotestants">{{Cite news |last=McKittrick |first=David |title=Census Reveals Northern Ireland's Protestant Population is at Record Low |work=[[The Independent]] |date=19 December 2002 |url= https://www.independent.co.uk/news/uk/home-news/census-reveals-northern-irelands-protestant-population-is-at-record-low-611500.html |access-date=30 December 2009 |location=London |archive-url= https://web.archive.org/web/20110624101635/http://www.independent.co.uk/news/uk/home-news/census-reveals-northern-irelands-protestant-population-is-at-record-low-611500.html |archive-date=24 June 2011}}</ref> The largest is the [[Anglicanism|Anglican]] [[Church of Ireland]]. The [[Islam in Ireland|Muslim community]] is growing in Ireland, mostly through increased immigration, with a 50% increase in the republic between the 2006 and 2011 census.<ref>{{cite web |last=Counihan |first=Patrick |title=Divorce rates soar in Ireland as population continues to expand |publisher=Irish Central |date=30 March 2012 |url= http://www.irishcentral.com/news/divorce-rates-soar-in-ireland-as-population-continues-to-expand-145121415-237438531 |access-date=7 June 2014}}</ref> The island has a small [[History of the Jews in Ireland|Jewish community]]. About 4% of the Republic's population and about 14% of the Northern Ireland population<ref name="niprotestants" /> describe themselves as of no religion. In a 2010 survey conducted on behalf of the [[Irish Times]],<!-- Republic of Ireland only? --> 32% of respondents said they went to a religious service more than once a week.
<ref name="niprotestants">{{Cite news |last=McKittrick |first=David |title=Census Reveals Northern Ireland's Protestant Population is at Record Low |work=[[The Independent]] |date=19 December 2002 |url= https://www.independent.co.uk/news/uk/home-news/census-reveals-northern-irelands-protestant-population-is-at-record-low-611500.html |access-date=30 December 2009 |location=London |archive-url= https://web.archive.org/web/20110624101635/http://www.independent.co.uk/news/uk/home-news/census-reveals-northern-irelands-protestant-population-is-at-record-low-611500.html |archive-date=24 June 2011}}</ref> అతిపెద్దది ఆంగ్లికన్ చర్చ్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్. 2006 మరియు 2011 ఐర్లాండులో ముస్లిముల సంఖ్య 50% అధికరించింది. జనాభా లెక్కల మధ్య ఐర్లాండ్లో ముస్లింల సంఖ్య ఇమ్మిగ్రేషన్ ద్వారా పెరుగుతున్నారు.<ref>{{cite web |last=Counihan |first=Patrick |title=Divorce rates soar in Ireland as population continues to expand |publisher=Irish Central |date=30 March 2012 |url= http://www.irishcentral.com/news/divorce-rates-soar-in-ireland-as-population-continues-to-expand-145121415-237438531 |access-date=7 June 2014}}</ref> ద్వీపంలో ఒక చిన్న యూదు సంఘం ఉంది. రిపబ్లిక్ జనాభాలో దాదాపు 4% మరియు నార్తన్ ఐర్లాండ్ జనాభాలో సుమారు 14% మంది ప్రజలు <ref name="niprotestants" /> తాము ఏ మతానికి చెందినవారని పేర్కొన్నారు. ఐరిష్ టైమ్స్ తరఫున నిర్వహించిన ఒక 2010 సర్వేలో ప్రజలు 32% వారు వారానికి ఒకసారి మతపరమైన సేవకు వెళ్లినట్లు చెప్పారు.


The population of Ireland rose rapidly from the 16th century until the mid-19th century, interrupted briefly by the [[Irish Famine (1740–41)|Famine of 1740-41]], which killed roughly two fifths of the island's population. The population rebounded and multiplied over the next century, but another devastating [[Great Famine (Ireland)|famine]] in the 1840s caused one million deaths and forced over one million more to emigrate in its immediate wake. Over the following century the population was reduced by over half, at a time when the general trend in European countries was for populations to rise by an average of three-fold.


ఐర్లాండ్ జనాభా 16 వ శతాబ్దం నుండి 19 వ శతాబ్దం మధ్యకాలం వరకు వేగంగా అధికరించింది. 1740-41 నాటి కరువు వలన కొంతకాలం అంతరాయం ఏర్పడింది. దీంతో ద్వీప జనాభాలో సుమారుగా రెండున్నరవంతులు మరణించారు. జనాభా తరువాతి శతాబ్దంలో పుంజుకుని విస్తరించింది. కానీ 1840 లో మరో వినాశకరమైన కరువు కారణంగా ఒక మిలియన్ మరణాలు సంభవించాయి.ఒక మిలియన్ కంటే ఎక్కువ మంది దాని తక్షణ నేపథ్యంలో వలసవెళ్లారు. తరువాతి శతాబ్దంలో జనాభా యూరోపియన్ దేశాల్లో సాధారణ ధోరణి మూడు రెట్లు సగటున పెరగడం ఐర్లాండ్‌లో సగం కన్నా ఎక్కువ తగ్గిడం సంభవించింది.
===విభాగాలు మరియు స్థావరాలు ===
===విభాగాలు మరియు స్థావరాలు ===



09:00, 7 మే 2018 నాటి కూర్పు

Ireland
భూగోళశాస్త్రం
ప్రదేశంWestern Europe
అక్షాంశ,రేఖాంశాలు53°25′N 8°0′W / 53.417°N 8.000°W / 53.417; -8.000
విస్తీర్ణ ర్యాంకు20th[1]
నిర్వహణ
జనాభా వివరాలు
DemonymIrish
జనాభా6,572,728[2]
భాషలుEnglish, Irish, Ulster Scots
అదనపు సమాచారం
సమయం జోన్
 • Summer (DST)

ఐర్లాండ్ ఉత్తర అట్లాంటిక్ లోని ఒక ద్వీపం.ద్వీపాన్ని తూర్పు దిశలో " నార్త్ కెనాల్ ", ఐరిష్ సముద్రం మరియు సెయింట్ జార్జి కెనాల్ గ్రేట్ బ్రిటన్ నుండి వేరుచేస్తూ ఉంది.


ఐరోపా ఖండంలో మూడవ అతి పెద్ద ద్వీపము మరియు బ్రిటష్ ద్వీపాలలో రెండవది. మొదటి స్థానంలో గ్రేట్ బ్రిటన్ ఉంది. ప్రపంచములో ఇరవయ్యవ అతి పెద్ద ద్వీపము. ఐరోపా ఖండమునకు వాయువ్య దిశలో కొన్ని వందల ద్వీప మరియు ద్వీప నమూహాల మధ్య ఉంది. తూర్పున ఉన్న గ్రేట్ బ్రిటన్ ను ఐరిష్ సముద్రము వేరు చేస్తున్నది. ఈ ద్వీపములో ఆరింట అయిదు వంతులు రిపబ్లిక్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్, ఒక వంతు (ఈశాన్యంలో ) యునైటెడ్ కింగ్ డమ్లో భాగముగా ఉన్న ఉత్తర ఐర్లాండ్ ఉన్నాయి. రిపబ్లిక్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్కు రాజధాని డబ్లిన్, ఉత్తర ఐర్లాండ్కు రాజధాని బెల్ ఫాస్ట్.

రాజకీయంగా ఐర్లాండ్ ద్వీపంలో ఆరింట ఐదు భాగాలు ఉన్న రిపబ్లిక్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్ (అధికారికంగా ఐర్లాండ్ అని పిలువబడుతుంది) మరియు యునైటెడ్ కింగ్డంలో భాగంగా ఉన్న నార్తర్న్ ఐర్లాండ్ మద్య విభజించబడి ఉంది.2011 లో ఐర్లాండ్ జనసంఖ్య 6.6 మిలియన్లు. యూరప్‌లో జసాంధ్రత అధికంగా ఉన్న ద్వీపాలలో ఇది ద్వితీయ స్థానంలో ఉంది.రిపబ్లిక్ ఆఫ్ ఐర్లాండులో 4.8 మిలియన్ల మంది ప్రజలు నివసిస్తున్నారు. నార్తెన్ ఐర్లాండులో 1.8 మిలియన్ల మంది ప్రజలు నివసిస్తున్నారు. [2]

ద్వీపం భూగోళికంగా సాదా మైదానానికి చుట్టుప్రక్కల ఉన్న తక్కువ ఎత్తులో ఉన్న పర్వతాలను కలిగి ఉంది. అనేక నౌకాయాన నదులు భూభాగంలో విస్తరించి ఉన్నాయి. ద్వీపంలో పచ్చని వృక్షసంపద ఉంది. తేలికపాటి మార్చగలిగే వాతావరణం ఉత్పాదకత ఉష్ణోగ్రత తీవ్రస్థాయిలో ఉండదు. మధ్య యుగాల వరకు ఈ ద్వీపాన్ని మందపాటి అటవీప్రాంతాలు కప్పాయి. 2013 నాటికి ఐర్లాండ్లో వృక్షాలతో నిండిన భూమి మొత్తం భూమి మొత్తంలో 11% ఉంది. యూరోపియన్ సగటు 35% తో పోలిస్తే ఇది చాలా తక్కువ. [6][7] ఐర్లాండ్‌కు చెందిన ఇరవై ఆరు క్షీరద జాతులు ఉన్నాయి. [8] ఐరిష్ వాతావరణం చాలా మితమైనది మరియు మహాసముద్ర వాతావరణంగా వర్గీకరించబడింది. [9] తత్ఫలితంగా శీతాకాలాలు అలాంటి ఉత్తర ప్రాంతంలో ఊహించిన దాని కంటే తక్కువగా ఉంటాయి. అయినప్పటికీ, కాంటినెంటల్ ఐరోపాలో కంటే వేసవులు చల్లగా ఉంటాయి. వర్షపాతం మరియు మేఘావృతం విస్తారంగా ఉంటుంది.

ఐర్లాండ్లో మానవ నివాసాల ఉనికి మొట్టమొదటి సాక్ష్యం క్రీ.పూ 10,500 నుండి ఉంది. [10] గేలిక్ ఐర్లాండ్ క్రీ.పూ. 1 వ శతాబ్దం ద్వారా ఉద్భవించింది. ద్వీపం 5 వ శతాబ్దం నుండి క్రైస్తవీకృతమైంది. 12 వ శతాబ్దంలో నార్మన్ దండయాత్ర తరువాత ఇంగ్లాండ్ ఐర్లాండ్‌మీద సార్వభౌమాధికారం ప్రకటించింది. ఏదేమైనప్పటికీ 16 వ -17 వ శతాబ్దానికి చెందిన ట్యూడర్ విజయం వరకు ఆంగ్ల పాలన మొత్తం ద్వీపంలో విస్తరించలేదు. ఇది బ్రిటన్ నుంచి స్థిరనివాసుల వలసరాజ్యాలకు దారి తీసింది. 1690 లలో ప్రొటెస్టంట్ ఆంగ్ల పాలన వ్యవస్థ కాథలిక్ మెజారిటీ మరియు ప్రొటెస్టంట్ భిన్నాభిప్రాయాలను భౌతికంగా ప్రతికూలంగా రూపొందించింది. 18 వ శతాబ్దంలో పొడిగించబడింది. 1801 లో యూనియన్ అఫ్ యాక్ట్స్‌తో ఐర్లాండ్ యునైటెడ్ కింగ్డంలో భాగంగా మారింది. 20 వ శతాబ్దం ప్రారంభంలో స్వాతంత్ర్య యుద్ధం తరువాత ఐరిష్ ఫ్రీ స్టేట్‌గా మారింది. ఇది తరువాతి దశాబ్దాలలో సార్వభౌమంగా మారింది. ఉత్తర ఐర్లాండ్ యునైటెడ్ కింగ్డంలో భాగమైనది. ఉత్తర ఐర్లాండ్ 1960 ల చివరి నుండి 1990 ల వరకు అధికమైన పౌర అశాంతి చూసింది. ఇది 1998 లో ఒక రాజకీయ ఒప్పందాన్ని అనుసరించింది. 1973 లో రిపబ్లిక్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్ యురోపియన్ ఎకనామిక్ కమ్యూనిటీలో చేరింది. యునైటెడ్ కింగ్డమ్ మరియు ఉత్తర ఐర్లాండ్ భాగంగా అదే చేసింది.

ఐరిష్ సంస్కృతి ఇతర సంస్కృతులపై ముఖ్యంగా సాహిత్య రంగాల్లో గణనీయమైన ప్రభావాన్ని చూపింది. ప్రధాన పాశ్చాత్య సంస్కృతితో పాటు, గాలక్సీ గేమ్స్, ఐరిష్ సంగీతం మరియు ఐరిష్ భాషల ద్వారా వ్యక్తీకరించబడిన బలమైన స్వదేశీ సంస్కృతి ఉంది. ఈ ద్వీప సంస్కృతి గ్రేట్ బ్రిటన్తో పాటు ఇంగ్లీష్ భాషతో సహా అనేక లక్షణాలను పంచుకుంటుంది. అసోసియేషన్ ఫుట్బాల్, రగ్బీ, గుర్రం రేసింగ్ మరియు గోల్ఫ్ వంటి క్రీడలు ప్రాధాన్యత సంతరించుకున్నాయి.

పేరు

ఐర్లాండ్ పేరుకు ఓల్డ్ అరిష్ మూలంగా ఉంది.ఇది ప్రొటో సెలెటిక్ " ఐవెరు " నుండి వచ్చింది. ఇది లాటిన్‌కు చెందిన పదం. ఐవెరొ అంటే " క్రొవ్వు, సంపద " అని అర్ధం.[11]

చరిత్ర

చరిత్రకు ముందు ఐర్లాండ్

గత హిమనీనదశ కాలంలో సుమారు క్రీ.పూ.10,000 వరకు ఐర్లాండ్‌లో అధిక భాగం మంచుతో కప్పబడి ఉండేది. ఐర్లాండ్ సముద్ర మట్టాలు గ్రేట్ బ్రిటన్‌లో ఉన్నట్లు తక్కువగా ఉండేది. ఇవి రెండూ ఖండాంతర ఐరోపాలో భాగంగా ఉన్నాయి. క్రీ.పూ. 16000 నాటికి మంచు ద్రవీభవన కారణంగా పెరుగుతున్న సముద్ర మట్టాలు ఐర్లాండ్‌ను గ్రేట్ బ్రిటన్ నుంచి వేరు చేశాయి. [12] తరువాత సుమారు క్రీ.పూ. 6000 లో గ్రేట్ బ్రిటన్ ఖండాంతర యూరోప్ నుండి వేరు చేయబడింది.[13] ఐర్లాండ్‌లో మానవ ఉనికి మొట్టమొదటి సాక్ష్యం క్రీ.పూ. 10,500 నాటిది. కౌంటీ క్లారేలో ఒక గుహలో కనిపించే ఒక బచ్చర్డ్ ఎలుగుబంటి ఎముక ద్వారా లభించింది. [10] ఇది సుమారు క్రీ.పూ. 8000 నాటిదని భావిస్తున్నారు. ద్వీపం చుట్టూ ఉన్న మెసోలిథిక్ సమాజాలకు సాక్ష్యంతో ద్వీపం మరింత నిరంతర మానవ నివాసాల ఉనికికి ఆధారాలు లభించాయి.[14] ఈ మెసొలితిక్ సమాజాలు ద్వీపంలో సుమారుగా క్రీ.పూ. 4000 వరకు వేట-సంగ్రాహకులుగా నివసించారు.


కొంతకాలం క్రీ.పూ 4000కి ముందు స్థిరపడిన నియోలిథిక్ వారు ధాన్యపు సాగు పెంపుడు జంతువులు మరియు గొర్రెలు, పెద్ద కలప భవనం మరియు రాతి స్మారక చిహ్నాలు వంటి పెంపుడు జంతువులను వంటివి ప్రవేశపెట్టారు.[15]

ఐర్లాండ్ లేదా గ్రేట్ బ్రిటన్లో వ్యవసాయం కోసం మొట్టమొదటి సాక్ష్యం ఫెర్రిటర్స్ కోవ్, కో. కెర్రీ, ఇది ఒక ఫ్లింట్ కత్తి, పశువుల ఎముకలు మరియు గొర్రె దంతాలు కార్బన్-డేటెడ్‌కు చెందినవి. (క్రీ.పూ 4350 నాటివి)[16] ఐర్లాండ్ వివిధ ప్రాంతాలలో ఫీల్డ్ వ్యవస్థలు సెయిడ్ ఫీల్డ్స్‌తో అభివృద్ధి చేయబడ్డాయి. ప్రస్తుత టైరాలేలో పీట్ కింద భద్రపరచబడింది. విస్తృతమైన క్షేత్ర వ్యవస్థ ప్రపంచంలో అతిపురాతనమైనది.[17]పొడి-రాతి గోడలచే వేరు చేయబడిన చిన్న విభాగాలు ఉన్నాయి. క్రీ.పూ. 3500 మరియు క్రీ.పూ. 3000 ల మధ్య కొన్ని శతాబ్దాల వరకు ఈ క్షేత్రాలు సాగుచేయబడ్డాయి. గోధుమలు మరియు బార్లీ ప్రధాన పంటలుగా ఉన్నాయి.


కాంస్య యుగం - మెటల్ వినియోగం ద్వారా నిర్వచించబడింది - సుమారు క్రీ.పూ. 2500 లో ప్రారంభమైంది. సాంకేతిక పరిజ్ఞానం ఈ రోజుల్లో ప్రజల రోజువారీ జీవితాలను చక్రం వంటి ఆవిష్కరణల ద్వారా మార్చబడింది; ఎద్దులు నేత వస్త్రాలు; మద్యపానం మరియు కొత్త ఆయుధాలు మరియు సాధనాలను తయారుచేసిన సమర్థవంతమైన లోహపు పనిచేసే, బ్రోచెస్ మరియు టోర్క్ వంటి బంగారు అలంకరణ మరియు ఆభరణాలతో పాటు. జాన్ టి. కోచ్ మరియు ఇతరాలు సరికొత్తగా ప్రవేశపెట్టబడ్డాయి. అట్లాంటిక్ కాంస్య యుగం అని పిలిచే ఒక సముద్ర వాణిజ్యం-నెట్వర్క్ సంస్కృతిలో భాగంగా బ్రిటన్, వెస్ట్రన్ ఫ్రాన్స్ మరియు ఇబెరియాలతో సహా ఐర్లాండ్ వాణిజ్య-నెట్వర్క్ సంస్కృతిలో భాగంగా ఉంది మరియు సెల్టిక్ భాషలు అభివృద్ధి చెందిన దేశాల్లో ఇది కూడా ఉంది. [18][19][20][21] ఇది వారి మూలం హాల్స్టాట్ సంస్కృతితో ఐరోపా ప్రధాన భూభాగంలో ఉందని సాంప్రదాయిక అభిప్రాయానికి విరుద్ధంగా ఉంది.


సెల్టిక్ ఐర్లాండ్ ఎమర్జెంసీ

ఇనుప యుగంలో సెల్టిక్ భాష మరియు సంస్కృతి ఐర్లాండ్లో ప్రారంభం అయింది. సెల్ట్స్ వలస పురావస్తు మరియు భాషా అధ్యయనాలు మరింత శాశ్వతమైన ఇతివృత్తాల ఆధారంగాఎలా మరియు ఎప్పుడు ఐర్లాండ్ ద్వీపం సెల్టిక్ అయిందో ఒక శతాబ్దం తేడాతో వివాదాశం అయింది. ఐర్లాండ్లో ఇది ఎలా జరిగిందో దానిపై ఒకటి కంటే ఎక్కువ కథనాలు ఉన్నాయి.[ఆధారం చూపాలి]

యురాగ్ స్టోన్ సర్కిల్, టుయోసిస్ట్ లోని నియోలిథిక్ స్టోన్ సర్కిల్, గ్లెనీన్క్విన్ పార్క్, కౌంటీ కెర్రీ

సెల్టిక్ భాష ఓగం స్క్రిప్ట్ మరియు సంస్కృతి ఐర్లాండ్ ప్రధాన భూభాగం నుంచి సెల్ట్స్‌ను ఆక్రమించడం లేదా వలస వెళ్ళడం ద్వారా సమైఖ్యం చేసినట్లు దీర్ఘకాల సాంప్రదాయిక దృక్పధం ఒకప్పుడు విస్తృతంగా ఆమోదించబడింది. ఈ సిద్ధాంతం ఐర్లాండ్లో సెల్టిక్ సంస్కృతి, భాష మరియు కళాఖండాలు, సెల్టిక్ కంచు ఈటెలు, షీల్డ్స్, టోర్క్లు మరియు ఇతర చక్కగా రూపొందించిన సెల్టిక్ సంబంధిత వస్తువులు వంటి ఉనికిని కలిగి ఉన్న లెబెర్ గబాలా ఎరెన్న్, ఐర్లాండ్ మధ్యయుగ క్రిస్టియన్ సూడో-చరిత్రపై ఆధారపడింది. ఐర్లాండ్ నాలుగు వేర్వేరు సెల్టిక్ దండయాత్రలు ఉన్నాయి అని సిద్ధాంతం పేర్కొంది. ప్రితేనీ మొదటివారు తర్వాత ఉత్తర గౌల్ మరియు బ్రిటన్ నుండి బెల్గా వెళ్ళారు. తరువాత అర్మోరికా (ప్రస్తుత బ్రిటానీ) నుంచి లాఘిన్ తెగలు ఐర్లాండ్ మరియు బ్రిటన్లను ఎక్కువ లేదా తక్కువ సమయంలో ఏకకాలంలో దాడి చేశారని చెప్పబడింది. చివరగా మైలేసియన్స్ (గాయెల్స్) ఉత్తర ఐబెరియా లేదా దక్షిణ గాల్ నుండి ఐర్లాండ్‌కు చేరుకున్నారని చెప్పబడింది. [22] ఉత్తర గౌల్ బెల్గా ప్రజలకు చెందిన యునిని అనే రెండవ తరంగం క్రీ.పూ. ఆరవ శతాబ్దంకి చేరుకోవడంతో ప్రారంభమైంది. వారు తమ పేరును ఈ ద్వీపానికి ఇచ్చారని చెబుతారు.[23][24]

పురావస్తు శాస్త్రవేత్తల విస్తృతమైన మద్దతుతో ఇటీవలి సిద్ధాంతం సాంస్కృతిక విస్తరణ ఫలితంగా సెల్టిక్ సంస్కృతి మరియు భాష ఐర్లాండ్కు వచ్చిందని చెప్పవచ్చు. ఐర్లాండ్ సెల్టిలైజేషన్ ఐర్లాండ్, బ్రిటన్ మరియు కాంటినెంటల్ ఐరోపా ప్రక్కన ఉన్న ప్రాంతాల మధ్య సుదీర్ఘమైన సామాజిక మరియు ఆర్ధిక పరస్పర చర్య ముగింపుగా ఉంటుందని ఈ సిద్ధాంతం ప్రతిపాదించింది.[ఆధారం చూపాలి]

పెద్ద ఎత్తున సెల్టిక్ ఇమ్మిగ్రేషన్ కోసం పురావస్తు సాక్ష్యాలు లేకపోవటం వలన ఈ సిద్ధాంతం కొంతవరకు పురోగమించింది, అయినప్పటికీ అటువంటి ఉద్యమాలు గుర్తించటానికి చాలా కష్టంగా ఉన్నాయని అంగీకరించబడింది. ఈ సిద్దాంతం కొంతమంది ప్రతిపాదకులు, ఐర్లాండ్‌కు చెందిన సెల్ట్స్ చిన్న సమూహాల వలసలు, "మైగ్రేషన్ స్ట్రీమ్" గా ఏర్పడటానికి తగినంత క్రమబద్ధమైన ట్రాఫిక్ను కలిగి ఉన్నారని భావిస్తున్నారు. కానీ ఇది ఇన్సులర్ సెల్టిలైజేషన్ ప్రాథమిక కారణం కాదు.[ఆధారం చూపాలి]

సెల్టిక్ భాష గ్రహించడానికి ఈ పద్ధతి మాత్రమే పరిగణించబడుతుందని హిస్టారికల్ భాషావేత్తలు అనుమానించారు. సెల్టిక్ భాషా నిర్మాణం ఊహించిన వీక్షణ 'ముఖ్యంగా ప్రమాదకర వ్యాయామం'. [25][26] ఐర్లాండ్కు సెల్టిక్ వలస ప్రాంతానికి జన్యు వంశం దర్యాప్తు దారితీసింది. ఇది ఐ-క్రోమోజోమ్ నమూనా భాగాలకు విరుద్ధంగా ఐర్లాండ్ మరియు ఖండాంతర ఐరోపాలోని పెద్ద ప్రాంతాలకు మధ్య మైటోకాన్డ్రియాల్ డి.ఎన్.ఎ.లో గణనీయమైన వ్యత్యాసాలను కనుగొంది. ఐర్లాండ్లో ఆధునిక సెల్టిక్ మాట్లాడేవారు ఐరోపా "అట్లాంటిక్ సెల్ట్స్" గా అట్లాంటిక్ జోన్లో ఉత్తర ఇబెరియా నుండి పశ్చిమ స్కాండినేవియా వరకు గణనీయంగా కేంద్ర యూరోపియన్ కంటే ఒక పితామహుడిగా చూపించవచ్చని నిర్ధారణకు రెండు అధ్యయనాలు తీసుకున్నారు.[27]

2012 లో పరిశోధన ప్రారంభ ప్రచురణ ప్రచురించబడింది. ప్రారంభ రైతులకు జన్యు గుర్తులను దాదాపుగా బీకర్-సంస్కృతి వలసదారులచే తుడిచిపెట్టినది. అవి అప్పుడు కొత్తగా కొత్త వై- క్రోమోజోమ్ ఆర్.ఐ.బి.ను తీసుకువెళ్లాయి. ఇబెరియాలో సుమారు క్రీ.పూ. 2500 ఈ మ్యుటేషన్ కోసం ఆధునిక ఐరిష్ పురుషులు మధ్య ఉన్న ప్రాబల్యం ప్రపంచంలోని అత్యుత్తమ 84% అట్లాంటిక్ అంచుల వెంట స్పెయిన్‌కు దగ్గరగా ఉన్న ఇతర జనాభాలో సరిపోతుంది. ఇదే విధమైన జన్యు మార్పిడి మైటోకాన్డ్రియాల్ డిఎన్.ఎ.లో లైన్లతో జరిగింది. ఈ సాక్ష్యం సూచన లెబోర్ గబాలా ఎరెన్న్‌లో కథలకు కొంత నమ్మకం ఇవ్వడం ప్రారంభ ఐరిష్ భాష వలసల శ్రేణి మరియు రాకపోకలు.[16][28]

పూర్వీకత చివరి దశ మరియు మద్య యుగం

The Scoti were Gaelic-speaking people from Ireland who settled in western Scotland in the 6th century or before.

ఐర్లాండ్ మొట్టమొదటి వ్రాతపూర్వక నివేదికలు గ్రీకు-రోమన్ భూగోళ శాస్త్రవేత్తల నుండి వచ్చాయి.టోలెమి తన ఆల్మగెస్ట్‌లో ఐర్లాండ్‌ను " మైఖ్రా బ్రెట్టనియా (లిటిల్ బ్రిటన్) గా " పేర్కొన్నాడు. పెద్ద ద్వీపాన్ని ఆయన " మెగలే బ్రెట్నియా (గ్రేట్ బ్రిటన్)" అని పిలిచాడు. [29] అతని తరువాత రచన భౌగోళికంగా టోలెమీ ఐర్లాండును " ఐయుర్నియా " అని మరియు గ్రేట్ బ్రిటన్‌ " అల్బియాన్" అని పేర్కొన్నాడు. ఈ "కొత్త" పేర్లు ఉన్న సమయంలో ద్వీపాలకు స్థానిక పేర్లు ఉండేవి. మునుపటి పేర్లు స్థానిక ప్రజలతో నేరుగా సంబంధాలు ఏర్పడటానికి ముందే కనుగొనబడ్డాయి. [30] రోమన్లు ​​తరువాత ఈ పేరును ఐర్లాండ్‌ను దాని లాటిన్ పదమైన హిబెర్నియా నుండి తీసుకున్నారు.[31][నమ్మదగని మూలం] లో సూచించారు:[32] టోలెమి రికార్డులు క్రీ.శ 100 లో ఐర్లాండ్లోని ప్రతి భాగంలో నివసించే పదహారు దేశాలకు చెందిన ప్రజల వివరాలను నమోదు చేసాడు.[33] పురాతన ఐర్లాండ్ రాజ్యం మరియు రోమన్ సామ్రాజ్యం మధ్య సంబంధం అస్పష్టంగా ఉంది. అయినప్పటికీ అనేక పరిశోధనలలో పలు రోమన్ నాణేలను కనుగొనబడ్డాయి. ఫ్రీస్టన్ హిల్ సమీపంలోని గోవ్రాన్ మరియు న్యూగ్రాంజ్ ఇనుపయుగం స్థావరం జరిపిన పరిశోధనలు ఇందుకు ఉదాహరణగా ఉన్నాయి.[34]


ఐర్లాండ్ ప్రత్యర్థి సామ్రాజ్యాలలో ఒక భాగం వలె కొనసాగింది. 7 వ శతాబ్దంలో ప్రారంభించి జాతీయ భావన క్రమంగా ఒక " హై కింగ్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్ " భావన వ్యక్తీకరించబడింది. మధ్యయుగ ఐరిష్ సాహిత్యం హై కింగ్స్ దాదాపుగా అరుదుగా ఉన్న సీక్వెన్స్ వేలాది సంవత్సరాల పాటు సాగుతుంది కాని ఆధునిక చరిత్రకారులు 8 వ శతాబ్దంలో తమ పాలన మూలాలను గతంలో ఉన్నట్లు నిరూపించడం ద్వారా శక్తివంతమైన రాజకీయ సమూహాల హోదాను పొందడానికి వ్యూహాత్మకంగా ఈ పథకాన్ని చేపట్టారని కొందరు విశ్వసిస్తున్నారు.[35]

ఐరిష్ సామ్రాజ్యాల్లో అన్నింటికి వారి స్వంత రాజులు ఉండేవారు. కానీ నామమాత్రంగా రాజుకు లోబడి ఉన్నారు.హైకింగ్ రాజు ప్రాంతీయ రాజుల పదవి నుండి తీసుకోబడతారు. తారా కొండలో ఒక రాజధానితో పాటు " మీథ్ రాజ రాజ్యమును " పాలించింది. వైకింగ్ యుగం వరకు ఈ భావన ఒక రాజకీయ రియాలిటీగా మారలేదు అది కూడా స్థిరమైనది కాదు.[36] ఐర్లాండ్ సాంస్కృతికంగా సమైఖ్య చట్ట నియమాలను కలిగి ఉంది: ప్రారంభ లిఖిత న్యాయ వ్యవస్థ, బ్రెహన్ లాస్, బ్రీహోన్స్ అని పిలవబడే న్యాయ నిపుణుల వృత్తిపరమైన తరగతిచే నిర్వహించబడుతుంది.[37]

Gallarus Oratory, one of the earliest churches built in Ireland

431 లో బిషప్ పల్లాడియస్ పోప్ మొదటి సెలెస్టిన్ ఆదేశంతో ఐరిష్‌కు వచ్చి "ఆల్రెడీ బిలీవింగ్ ఇన్ క్రైస్ట్ " గా సేవ సేసాడని ఐరిష్‌ రికార్డులలో నమోదు చేయబడింది. [38] సెయింట్ ప్యాట్రిక్ ఐర్లాండ్ అత్యంత ప్రసిద్ధ పోషకునిగా తరువాతి సంవత్సరం వచ్చాడని అదే నమోదు చేయబడిన చరిత్ర తెలియజేస్తుంది. పల్లాడియస్ మరియు పాట్రిక్ మిషన్ల మీద చర్చ కొనసాగింది.[39] మరియు పాత మతాచార సంప్రదాయం కొత్త మతాన్ని ఎదుర్కొంది.[40]

మాన్యుస్క్రిప్ట్ ప్రకాశం, లోహపు పని మరియు శిల్ప కళలు బుక్ ఆఫ్ కల్స్, అలంకృతమైన ఆభరణాలు మరియు అనేక చెక్కిన రాతి శిలువలు[41] వంటి సంపదలు ఇప్పటికీ ద్వీపంలో ఇప్పటికీ ఉన్నాయి. ఐరీష్ సన్యాసి సెయింట్ కొలంబాలచే ఐయోనాలో 563 లో స్థాపించబడిన ఒక మిషన్ సెల్టిక్ క్రిస్టియానిటీని వ్యాప్తి చేసింది. రోమ్ పతనం తరువాత స్కాట్లాండ్, ఇంగ్లాండ్ మరియు ఫ్రాంకిష్ సామ్రాజ్యం కాంటినెంటల్ ఐరోపాలో ఐరిష్ మిషనరీ పనులలో అధ్యయన సంప్రదాయాన్ని ప్రారంభించింది.[42] ఈ మిషన్లు చివరి మధ్య యుగాల వరకు కొనసాగాయి. మఠాలు మరియు అభ్యాస కేంద్రాలను స్థాపించాయి. సుదీలియా స్కాటస్ మరియు జోహన్నెస్ ఎరియుగెనా వంటి విద్వాంసులను సృష్టించడం మరియు ఐరోపాలో అధిక ప్రభావాన్ని చూపాయి.

9 వ శతాబ్దం నుండి వైకింగ్ రైడర్స్ తరంగాలు ఐరిష్ ఆరామాలు మరియు పట్టణాలను దోచుకున్నాయి.[43] ఈ దాడులు ఐర్లాండ్లో ఇప్పటికే లోతైన పోరాట మరియు దాడుల యుద్ధానికి జోడించబడ్డాయి. వైకింగ్స్ కూడా ఐర్లాండ్‌లోని ప్రధాన తీరప్రాంత స్థావరాలను ఏర్పాటు చేయడంలో పాల్గొన్నాయి: డబ్లిన్, లిమ్రిక్, కార్క్, వెక్స్ఫోర్డ్, వాటర్ఫోర్డ్, అలాగే ఇతర చిన్న స్థావరాలు.[44]

నార్మన్ మరియు ఆగ్లేయుల దాడులు

Remains of the 12th-century Trim Castle in County Meath, the largest Norman castle in Ireland

1169 మే 1 న కంబో-నార్మన్ సామ్రాజ్యం సాహసయాత్ర సుమారు ఆరు వందల సైన్యంతో ప్రస్తుతం ఉన్న కౌంటీ వెక్స్ఫోర్డ్‌లో బన్నో స్ట్రాండ్ వద్ద దిగింది. దానికి నాయకత్వం వహించిన " రిచర్డ్ డే క్లేర్ " ఒక విలుకాడు అయిన కారణంగా సాహసయాత్రను " స్ట్రాంగ్బో " అని పిలిచారు.[45] పునరుద్ధరించబడిన నార్మన్ విస్తరణతో సంబంధం ఉన్న ఈ దాడి లియంస్టర్ రాజు డెర్మోట్ మాక్ ముర్రో ఆహ్వానం కారణంగా జరిగింది.[46] బ్రీఫినెకు చెందిన " టిగార్హార్న్ యు రూయిరెక్ " అతని రాజ్యాన్ని తిరిగి పొందడానికి అంగెవిన్ రాజు రెండవ హెన్రీసహాయం కోరాడంతో 1166 లో మాక్ ముర్రో ఫ్రాన్సులోని అంజౌకు పారిపోయాడు. 1171 లో యాత్రలో సాధారణ పురోగతిని సమీక్షించడానికి హెన్రీ ఐర్లాండ్‌కు చేరుకున్నాడు. అతను తన అధికారాన్ని మించి విస్తరించడంతో ఆక్రమణపై రాజ్యాధికారాన్ని తిరిగి పొందాలని కోరుకున్నాడు. హెన్రీ విజయవంతంగా స్ట్రాంగ్బో మరియు కంబో-నార్మన్ యుద్దవీరులపై అధికారాన్ని తిరిగి విధించాడు మరియు అతని అధికారుగా అంగీకరించడానికి ఐరిష్ రాజులని ఒప్పించాడు. ఇది విన్సోర్ ఒప్పందంతో (1175) హెంరీ అధికారం ధృవీకరించబడింది.


1155 లో నాలుగవ అడ్రియన్‌చే విడుదల చేయబడిన పాపల్ బుల్ లౌడబిలిటెర్ నిబంధనల ద్వారా ఈ దండయాత్ర చట్టబద్ధం చేయబడింది.ఐర్లాండ్‌లో ఐరిష్ చర్చి ఆర్ధిక మరియు పరిపాలనా పునర్వ్యవస్థీకరణ మరియు రోమన్ చర్చ్ వ్యవస్థలో దాని సమైక్యత పర్యవేక్షణ కోసం హెన్రీని ప్రోత్సహించాడు.[47] 1152 లో సైన్స్ ఆఫ్ కెల్స్ తరువాత పునర్నిర్మాణం ఇప్పటికే మతపరమైన స్థాయిలో మొదలైంది.[48] లాడబిలిటర్ [49] ప్రామాణికతను గురించి గణనీయమైన వివాదం ఉంది. మరియు ఎద్దు వాస్తవమైనది లేదా ఫోర్జరీ అనేదానికి సాధారణ ఒప్పందం లేదు. [50][51]

1172 లో కొత్త పోప్ మూడవ అలెగ్జాండర్ ఐరిష్ చర్చ్ రోంతో సమైఖ్యం చేయడానికి హెన్రీని ప్రోత్సహించాడు. హెన్రీ సహకారంతో వార్షిక చందాగా ఒక పెన్నీ సుంకం వసూలు చేయడానికి అధికారం పొందాడు. పీటర్ పెన్స్ అని పిలువబడే ఈ చర్చి లెవీ స్వచ్ఛంద విరాళంగా ఐర్లాండ్లో ఉంది. బదులుగా 1185 లో హెన్రీ తన చిన్న కొడుకు జాన్ లాక్‌లాండ్‌కు ఇచ్చిన ఐర్లాండ్ లార్డ్ శీర్షికను అంగీకరించాడు. ఐరిష్ రాజ్యాన్ని ఐర్లాండ్ లార్డ్‌షిప్‌గా నిర్వచించాడు.[ఆధారం చూపాలి] హెన్రీ వారసుడు 1199 లో ఊహించని విధంగా మరణించినప్పుడు జాన్ వారసత్వంగా ఇంగ్లాండ్ కిరీటం మరియు ఐర్లాండ్ లార్డ్‌షిప్ నిలబెట్టుకున్నాడు.

ఐరిష్ సైనికులు 1521 - ఆల్బ్రెచ్ డ్యూరర్ చేత

తరువాత శతాబ్దానికి పైగా గెలీష్ బ్రెన్‌లా స్థానంలో క్రమంగా నార్మాన్ ఫ్యూడల్ చట్టాలు వచ్చాయి. తద్వారా 13 వ శతాబ్ది చివరినాటికి నార్మన్-ఐరిష్‌ ఐర్లాండ్ అంతటా ఒక ఫ్యూడల్ వ్యవస్థను స్థాపించింది. నార్మన్ స్థావరాలు బారోనీలు, మనోర్లు, పట్టణాలు మరియు ఆధునిక కౌంటీ వ్యవస్థ బీజాలు స్థాపించబడ్డాయి. 1216 లో లండన్ కొరకు మరియు చర్చ్ ఆఫ్ ఇంగ్లాండ్ కొరకు ఐర్లాండ్ చర్చ్ ప్రత్యామ్నాయంగా మాగ్న కార్టా (ది గ్రేట్ చార్టర్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్) వెర్షన్ ప్రచురించబడింది మరియు 1297 లో ఐర్లాండ్ పార్లమెంట్ స్థాపించబడింది.

14 వ శతాబ్దం మధ్య నుండి బ్లాక్ డెత్ తర్వాత ఐర్లాండ్‌లోని నార్మన్ స్థావరాలు క్షీణించాయి. నార్మన్ పాలకులు మరియు గేలిక్ ఐరిష్ ఉన్నతవర్తులు పెళ్లి చేసుకున్నారు మరియు నార్మన్ పాలనలో ఉన్న ప్రాంతాలు స్కాటిష్వియేషన్ అయ్యాయి. కొన్ని ప్రాంతాల్లో హైబ్రినో-నార్మన్ సంస్కృతి ఉద్భవించింది. ప్రతిస్పందనగా ఐరిష్ పార్లమెంటు 1367 లో స్టాటిట్స్ ఆఫ్ కిల్కేన్నీను ఆమోదించింది. ఐర్లాండ్‌లో ఇంగ్లీష్ భాషలను ఆంగ్లంలో మాట్లాడటం. ఆంగ్ల సంప్రదాయాలను అనుసరించడం మరియు ఆంగ్ల చట్టానికి కట్టుబడి ఉండడం ద్వారా ఐరిష్ సమాజంలో ప్రవేశించడం కోసం రూపొందించిన చట్టాలు ఇవి. [52] 15 వ శతాబ్దం చివరినాటికి ఐర్లాండ్‌లో సెంట్రల్ ఇంగ్లీష్ అధికారం అదృశ్యమయ్యింది. మరలా ఐరిష్ సంస్కృతి మరియు భాష, నార్మన్ ప్రభావంతో ఉన్నప్పటికీ మళ్లీ ఆధిపత్యంలో ఉంది. ఇంగ్లీష్ క్రౌన్ నియంత్రణ దిల్లే అని పిలువబడే డబ్లిన్ చుట్టుపక్కల నిరాటంక స్థావరంలో విడదీయబడలేదు. 1494 పొయినింగ్స్ లా నిబంధనల ప్రకారం ఐరిష్ పార్లమెంటరీ శాసనం ఆంగ్ల పార్లమెంటును ఆమోదించింది.[53]

ఐర్లాండు రాజ్యం

A scene from The Image of Irelande (1581) showing a chieftain at a feast

1542 లో ఐర్లాండ్ రాజు టైటిల్‌ను అప్పుటి ఇంగ్లాండ్ రాజు టుడోర్ రాజవంశానికి చెందిన ఎనిమిదవ హెన్రీ చేత పునఃనిర్మించబడింది. 16 వ శతాబ్దం చివరి భాగంలో ఐర్లాండ్‌లో ఆంగ్ల పాలనను బలోపేతం చేసి విస్తరించబడింది. ఇది ఐర్లాండ్‌కు చెందిన ట్యూడర్ విజయానికి దారితీసింది. నైన్ ఇయర్స్ వార్ అండ్ ది ఫ్లైట్ ఆఫ్ ది ఎర్ల్స్ తర్వాత 17 వ శతాబ్దం ప్రారంభంలో పూర్తి విజయం సాధించింది.


17 వ శతాబ్దం యుద్ధాలు మరియు వివాదాల సమయంలో మరింత సమైఖ్యం చేయబడింది. ఇది ఐర్లాండ్ ప్లాంటేషన్స్, ది వర్ల్డ్ ఆఫ్ ది త్రీ కింగ్డమ్స్ మరియు విలియంట్ వార్లో ఇంగ్లీష్ మరియు స్కాటిష్ వలసరాజ్యాలను చూసింది. మూడు సామ్రాజ్యాల యుద్ధాల సమయంలో ఐరిష్ నష్టాలు (ఐర్లాండ్లో, ఐరిష్ సమాఖ్య మరియు ఐర్లాండ్ క్రోమ్వెల్ విజయంతో సహా)యుద్ధభూమిలో 20,000 మరణించాయని అంచనా. యుద్ధం కాలానికి సంబంధించి యుద్ధ సంబంధిత కరువు, స్థానభ్రంశం, గెరిల్లా కార్యకలాపాలు మరియు తెగుళ్ళ కలయిక ఫలితంగా 2,00,000 మంది పౌరులు మరణించారు. మరో 50,000 [Note 1] వెస్ట్ ఇండీస్లో ఒప్పంద సేవకులుగా పంపబడ్డారు. కొంతమంది చరిత్రకారులు ఐర్లాండ్ పూర్వ యుద్ధ జనాభాలో సగభాగం సంఘర్షణ ఫలితంగా మరణించినట్లు అంచనా వేశారు.[56]

17 వ శతాబ్దానికి చెందిన మతపరమైన పోరాటాలు ఐర్లాండ్లో లోతైన సెక్టారియన్ విభాగాన్ని ఏర్పరచాయి. మత విశ్వాసం ఇప్పుడు ఐరిష్ రాజు పార్లమెంటరీ విధేయతను చట్టం మరియు విశ్వసనీయతను నిర్ణయించింది. 1672 టెస్ట్ చట్టం ఆమోదించిన తరువాత మరియు విలియమ్స్ మరియు మేరీ ద్వంద్వ సామ్రాజ్యం దళాల విజయంతో జాకబ్, రోమన్ కాథలిక్స్ మరియు నాన్కాన్ఫార్మింగ్ ప్రొటెస్టంట్ దిస్సెండర్లు ఐరిష్ పార్లమెంటులో సభ్యులయ్యారు. ఉద్భవిస్తున్న శిక్షా చట్టాల ప్రకారం ఐరిష్ రోమన్ కాథలిక్కులు మరియు దిస్సేన్తర్లు వంశానుగత ఆస్తి యాజమాన్యం వంటి వివిధ రకాల పౌర హక్కులను కోల్పోయారు. అదనపు తిరోగమన శిక్షాత్మక చట్టం 1703, 1709 మరియు 1728 లను అనుసరించింది. ఇది రోమన్ కాథలిక్కులు మరియు ప్రొటెస్టంట్ విద్వాంసుల పట్ల అపాయకరమైన సమగ్రమైన కృషిని పూర్తి చేసింది, అయితే ఆంగ్లికన్ కన్ఫార్మిస్ట్స్ ఒక నూతన పాలనా వర్గాన్ని వృద్ధి చేశాయి.[57] ప్రొటెస్టంట్ అసెండరీ కొత్త ఆంగ్లో-ఐరిష్ పాలకవర్గం అయింది.

అనుమానిత యునైటెడ్ ఐరిష్ల సగం ఉరి

దశాబ్దం కాలం తేలికపాటి శీతాకాలగాలుల తరువాత తర్వాత 1739 డిసెంబర్ మరియు సెప్టెంబరు 1741 సెప్టెంబర్ మధ్యకాలంలో ఐర్లాండ్ మరియు ఐరోపాలోని ఇతర ప్రాంతాలపై "గ్రేట్ ఫ్రోస్ట్" గా పిలువబడే ఒక అసాధారణ వాతావరణ ఉత్పాతం ఏర్పడింది. చలికాలంలో నిలువ ఉంచిన బంగాళాదుంపలు మరియు ఇతర స్టేపుల్స్ నాశనం చేసాయి. బలహీనమైన వేసవికాలాలు పంటలను తీవ్రంగా దెబ్బతీసాయి. [58] 1740 నాటి కరువు ఫలితంగా సుమారు 2,50,000 మంది ప్రజలు (జనాభాలో ఎనిమిది మందిలో ఒకరు)అంటు వ్యాధులతో మరణించించారు.[59] ఐరిష్ ప్రభుత్వం మొక్కజొన్న ఎగుమతిని నిలిపివేసింది మరియు సైన్యంను త్రైమాసికంలో ఉంచింది కానీ కొంచెం ఎక్కువ చేసింది.[59][60] స్థానిక సాధికారత మరియు స్వచ్ఛంద సంస్థలకు ఉపశమనం అందించింది. ఈచర్యలు మరణాన్ని నివారించడానికి చేయబడ్డాయి. [59][60]కరువు తరువాత పారిశ్రామిక ఉత్పత్తి పెరుగుదల మరియు వర్తకంలో పెరుగుదల నిర్మాణ రంగాల వారసత్వాన్ని తెచ్చాయి. ఈ శతాబ్దం చివరి భాగంలో జనాభా పెరిగింది మరియు జార్జియా ఐర్లాండ్ నిర్మాణ వారసత్వం రూపొందించబడింది. 1782 లో 1495 నుండి మొదటిసారి గ్రేట్ బ్రిటన్ నుండి ఐర్లాండ్ శాసన స్వాతంత్రాన్ని ఇవ్వడం ద్వారా పొయింగ్స్ 'చట్టం రద్దు చేయబడింది. బ్రిటిష్ ప్రభుత్వం ఇప్పటికీ ఐర్లాండ్ పార్లమెంటు సమ్మతి లేకుండా ఐర్లాండ్ ప్రభుత్వాన్ని ప్రతిపాదించే హక్కును నిలుపుకుంది.

గ్రేట్ బ్రిటన్ యూనియన్

1798 లో సొసైటీ ఆఫ్ యునైటెడ్ ఐరిష్‌మెన్ నాయకత్వంలో ప్రొటెస్టంట్ డిసెంటర్ సంప్రదాయం (ప్రధానంగా ప్రెస్బిటేరియన్) సభ్యులు రిపబ్లికన్ తిరుగుబాటులో రోమన్ కేథలిక్కులతో చేరి ఒక స్వతంత్ర ఐర్లాండ్‌ను సృష్టించే లక్ష్యంతో పోరాటంలో భాగస్వామ్యం వహించారు. ఫ్రాన్స్ నుండి సహాయం పొందినప్పటికీ బ్రిటిష్ మరియు ఐరిష్ ప్రభుత్వాలు మరియు యోమంరీ సైన్యాలు తిరుగుబాటును అణిచి వేసాయి. 1800 లో బ్రిటీష్ మరియు ఐరిష్ పార్లమెంటులు యూనియన్ చట్టాలను ఆమోదించాయి. 1801 జనవరి 1 నుంచి గ్రేట్ బ్రిటన్ యునైటెడ్ కింగ్డమ్ మరియు ఐర్లాండును సృష్టించేందుకు ఐర్లాండ్ రాజ్యం మరియు గ్రేట్ బ్రిటన్ రాజ్యం విలీనం అయ్యాయి. [61]

ఐరిష్ పార్లమెంట్లో చట్టం ఆమోదం చివరికి గణనీయమైన మెజారిటీలతో సాధించబడింది. 1799 లో మొట్టమొదటి ప్రయత్నంలో విఫలమైంది. సమకాలీన పత్రాలు మరియు చారిత్రాత్మక విశ్లేషణ ప్రకారం ఇది గణనీయమైన లంచగొండితనం ద్వారా సాధించబడింది. బ్రిటీష్ సీక్రెట్‌గా అందించిన నిధులతో సర్వీస్ ఆఫీస్, మరియు ఓట్లు పొందేందుకు పీర్జేస్, స్థలాలు మరియు గౌరవాలను ప్రదానం చేయడం వంటి అక్రమాలు చోటుచేసుకున్నాయి.[61] ఈ విధంగా ఐర్లాండ్లోని పార్లమెంట్ రద్దు చేయబడింది. లండన్‌లోని వెస్ట్‌మినిస్టర్‌లో ఒక యునైటెడ్ పార్లమెంట్‌ను భర్తీ చేసింది. అయితే రాబర్ట్ ఎమ్మెట్ విఫలమైన ఐరిష్ తిరుగుబాటు 1803 నాటికి ప్రతిఘటనగా కొనసాగింది.

బొగ్గు మరియు ఇనుము వనరులు కొరత కారణంగా లినెన్ పరిశ్రమ అభివృద్ధి చిందినప్పటికీ ఐర్లాండ్ పారిశ్రామిక విప్లవంలో భారీగా వెనుకపడింది.[62][63] పాక్షికంగా ఇంగ్లాండ్ నిర్మాణాత్మకమైన ఉన్నత ఆర్థిక వ్యవస్థ ఆకస్మిక యూనియన్ ప్రభావం వలన [64] ఇది ఐర్లాండ్ను వ్యవసాయ ఉత్పత్తుల మరియు మూలధన వనరుగా చూసింది.[65][66]

ఐర్లాండ్లోని గొప్ప కరువు తరువాత అమెరికాకు వలస వెళ్ళిన హెన్రీ డోయిల్, వలసదారుల నుండి ఐర్లాండ్ చెక్కడం

1845-1851ల గొప్ప కరువు ఐర్లాండ్‌ను నాశనం చేసింది. ఆ సంవత్సరాల్లో ఐర్లాండ్ జనాభా మూడింట ఒక వంతు పడిపోయింది. పది లక్షల మందికి పైగా ప్రజలు ఆకలి మరియు వ్యాధి కారణంగా చనిపోయారు. మరో రెండు మిలియన్ మందికి పైగా వలస వెళ్ళారు. ఎక్కువగా సంయుక్త రాష్ట్రాలు మరియు కెనడాకు వలసపోయారు. [67] దశాబ్దం ముగిసే సమయానికి యునైటెడ్ స్టేట్స్‌కు వలస వచ్చిన వారిలో సగం మంది ఐర్లాండ్ నుండి వచ్చిన వారు ఉన్నారు. 19 వ శతాబ్దం చివరి వరకు కొనసాగిన పౌర అశాంతి కాలం భూమి యుద్ధం అని పేర్కొన్నారు. మాస్ వలస చాలా లోతుగా మారింది మరియు 20 వ శతాబ్దం మధ్య వరకు జనాభా తగ్గుముఖం పట్టింది. కరువుకు వెనువెంటనే జనాభా 1841 జనాభా లెక్కల ప్రకారం 8.2 మిలియన్లుగా నమోదు చేయబడింది.[68] జనాభా ఈ స్థాయికి ఎన్నడూ తిరిగి రాలేదు.[69] జనాభా క్షీణత 1961 వరకు కొనసాగింది మరియు 2006 లో జనాభా గణనను 1841 నుండి జనాభా గణనను పెంచడానికి చివరి కౌంటీ ఐర్లాండ్ (కౌంటీ లీట్రిమ్) వరకు లేదు.

19 వ మరియు ప్రారంభ 20 వ శతాబ్దాల్లో ఆధునిక ఐరిష్ జాతీయవాదం అధికరించింది. ప్రధానంగా రోమన్ క్యాథలిక్ జనాభాలో. యూనియన్ తర్వాత ప్రఖ్యాత ఐరిష్ రాజకీయ వ్యక్తి డేనియల్ ఓకానెల్. ఎనిస్ తరఫున పార్లమెంటు సభ్యుడిగా ఎన్నికయ్యాడు. ఆశ్చర్యకరంగా రోమన్ క్యాథలిక్‌గా తన స్థానాన్ని పొందలేకపోయాడు. ప్రధాన మంత్రి ఓ కాన్నెల్ ఐరిష్-జన్మించిన సైనికుడు మరియు రాజనీతిజ్ఞుడుగా డ్యూక్ ఆఫ్ వెల్లింగ్టన్ చేపట్టిన ఒక బలమైన ప్రచారానికి నేతృత్వం వహించాడు. పార్లమెంటు ద్వారా కాథలిక్ రిలీఫ్ బిల్ నెరవేరడానికి భవిష్యత్ ప్రధాన మంత్రి రాబర్ట్ పీల్ సహాయంతో వెల్లింగ్టన్ ఈ బిల్లులో సంతకం చేయడానికి మరియు చట్టంగా ప్రకటించటానికి విముఖంగా ఉన్న నాలుగవ జార్జ్‌పై విజయం సాధించారు. జార్జ్ తండ్రి పూర్వ ప్రధాని పిట్ ది యంగర్ ప్రణాళిక 1801 నాటి యూనియన్ తరువాత ప్రవేశపెట్టిన బిల్లును కాథలిక్ విమోచనం 1701 సెటిల్మెంట్ చట్టంతో వివాదాస్పదంగా ఉంటుందని భయపడ్డారు.


డేనియల్ ఓ'కాన్నెల్ యూనియన్ చట్టం రద్దుకు చేసిన ప్రచారం విఫలమైంది. తరువాత శతాబ్దంలో చార్లెస్ స్టీవార్ట్ పార్నెల్ మరియు ఇతరులు యూనియన్లో స్వయంప్రతిపత్తి కోసం లేదా "హోమ్ రూల్" ప్రచారం చేసారు. యూనియన్లు ముఖ్యంగా ఉల్స్టర్ ఉన్నవారు హోం రూల్‌కు తీవ్రంగా వ్యతిరేకించారు. వారు కాథలిక్ ప్రజలు ఆధిపత్యం వహించాలని భావించారు. [70] పార్లమెంట్ ద్వారా గృహ నిబంధన బిల్లును ఆమోదించడానికి అనేక ప్రయత్నాలు చేసిన తరువాత చివరకు 1914 లో ఒకదానినిపాస్ చేస్తారని తెలుసుకున్నారు. ఇది జరగకుండా నిరోధించడానికి 1913 లో ఎడ్వర్డ్ కార్సన్ నాయకత్వంలో ఉల్స్టర్ వాలంటీర్స్ ఏర్పడింది.[71]


1914 లో ఐరిష్ వాలంటీర్లను స్థాపించడం ద్వారా వారి నిర్మాణం జరిగింది. దీని లక్ష్యం హోమ్ రూల్ బిల్లు ఆమోదించబడిందని నిర్ధారించబడింది. ఈ చట్టం ఆమోదించబడింది కానీ ఉత్తర ఐర్లాండ్‌గా మారిన ఉల్స్టర్ ఆరు కౌంటీల "తాత్కాలిక" మినహాయింపుతో. ఇది అమలు చేయక ముందే మొదటి ప్రపంచ యుద్ధం వ్యవధి కోసం ఈ చట్టం సస్పెండ్ చేయబడింది. ఐరిష్ వాలంటీర్లు రెండు గ్రూపులుగా చీలిపోయారు. మెజారిటీ జాన్ రెడ్మొండ్ ఆధ్వర్యంలో సుమారుగా 1,75,000 మంది జాతీయ వాలంటీర్ల పేరును తీసుకున్నారు మరియు యుద్ధంలో ఐరిష్ జోక్యాన్ని సమర్ధించారు. ఒక మైనారిటీ సుమారుగా 13,000 మంది ఐరిష్ వాలంటీర్ల పేరును కొనసాగించారు మరియు యుద్ధంలో ఐర్లాండ్ జోక్యాన్ని వ్యతిరేకించారు.[71]


1916 ఈస్టర్ రైజింగ్ తరువాత సాక్విల్లె స్ట్రీట్ (ప్రస్తుతం ఓ'కాన్నేల్ స్ట్రీట్), డబ్లిన్

1916 నాటి " ఈస్టర్ రైజింగ్ " పేరుతో ఒక చిన్న సామ్యవాద మిలిషియా " ఐరిష్ సిటిజెన్ ఆర్మీతో " కలిసి తరువాతి నిర్వహించబడింది. బ్రిటీష్ ప్రతిస్పందనగా పది రోజుల వ్యవధిలో పదిహేను మంది రైజింగ్ నాయకులను వెయ్యి మంది కంటే ఎక్కువ మందిని నిర్బంధించి లేదా అంతర్గతంగా నిర్భంధం అమలు చేసింది. దేశం మానసిక స్థితి తిరుగుబాటుదారులకు అనుకూలంగా మారిపోయింది. ఐరోపాలో కొనసాగుతున్న యుద్ధం అలాగే 1918 నాటి కన్స్క్రిప్షన్ సంక్షోభం కారణంగా ఐరిష్ గణతంత్రవాదంకు మద్దతు మరింత పెరిగింది.[72]


స్వాతంత్ర్య- రిపబ్లికన్ పార్టీ, సిన్ ఫెయిన్ 1918 సాధారణ ఎన్నికలలో అధిక ఆమోదం పొందింది. మరియు 1919 లో ఐరిష్ రిపబ్లిక్ ప్రకటించింది, దాని సొంత పార్లమెంటు (డయిల్ ఎయిరెన్) మరియు ప్రభుత్వాన్ని ఏర్పాటు చేసింది. అదే సమయంలో ఐరిష్ రిపబ్లికన్ ఆర్మీ (ఐ.ఆర్.ఎ.) గా పిలవబడే వాలంటీర్స్ జూలై 1921 లో మూడు సంవత్సరాల గెరిల్లా యుద్ధాన్ని ప్రారంభించారు (1922 జూన్ వరకు ఉత్తర ఐర్లాండ్లో హింస కొనసాగింది).[72]

విభజన

1921 డిసెంబర్‌లో బ్రిటీష్ ప్రభుత్వానికి మరియు రెండవ డయల్ ప్రతినిధుల మధ్య ఆంగ్లో-ఐరిష్ ఒడంబడిక ముగిసింది. ఇది ఐర్లాండ్ తన స్వదేశీ వ్యవహారాలలో పూర్తి స్వాతంత్రాన్ని మరియు విదేశాంగ విధానానికి ఆచరణాత్మక స్వాతంత్ర్యాన్ని ఇచ్చినప్పటికీ ఆప్ట్-అవుట్ క్లాజ్ ఉత్తర ఐర్లాండ్ యునైటెడ్ కింగ్డమ్లో ఉండటానికి అనుమతించింది. అది ఊహించినట్లుగానే ఉంది. అంతేకాక రాజుకు విధేయత ప్రకటించాలని నిర్ణయించారు.

[73] ఈ నిబంధనల కారణంగా తలెత్తిన విబేధాలు ఐరిష్ ఫ్రీ స్టేట్ నూతన ప్రభుత్వం మరియు ఐమాన్ డి వాలెరా నేతృత్వంలోని ఒప్పందమును వ్యతిరేకించేవారి మధ్య జాతీయ ఐకమత్య ఉద్యమం మరియు తదుపరి ఐరిష్ పౌర యుద్ధం సమయంలోచీలిక ఏర్పడడానికి దారితీసింది. 1923 మే లో వాలెరా కాల్పుల ఆదేశాన్ని జారీచేసిన తరువాత అంతర్యుద్ధం అధికారికంగా ముగిసింది.[74]

స్వాతంత్రం

Annotated page from the Anglo-Irish Treaty that established the Irish Free State and independence for 26 out of 32 Irish counties

అంతర్యుద్ధం విజేతచే మొదటి దశాబ్దంలో కొత్తగా ఏర్పడిన ఐరిష్ ఫ్రీ స్టేట్ పాలించబడుతుంది. వెలరా అధికారాన్ని సాధించిన తరువాత వెస్ట్‌మినిస్టర్ శాసనం మరియు మునుపటి రాజకీయ పరిస్థితుల కారణంగా అతను ప్రయోజనం పొందాడు. ప్రమాణ స్వీకారం రద్దు చేయబడి 1937 లో కొత్త రాజ్యాంగం ఆమోదించబడింది. [72] స్వాతంత్ర్యం తరువాత బ్రిటీష్ సామ్రాజ్యం నుండి క్రమంగా వేరుచేయడానికి ప్రభుత్వాలు అనుసరించిన విధానాలు పూర్తి చేసాయి. 1949 తరువాత రిపబ్లిక్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్ అధికారికంగా ప్రకటించబడింది.

రెండో ప్రపంచ యుద్ధం సమయంలో ఈ రాజ్యం తటస్థంగా ఉన్నప్పటికీ ఉత్తర ఐర్లాండ్ రక్షణలో మిత్రరాజ్యాలకు రహస్య సహాయం అందించింది. దేశం తటస్థత ఉన్నప్పటికీ స్వతంత్ర ఐర్లాండ్ నుండి దాదాపు 50,000[75] వాలంటీర్లు యుద్ధ సమయంలో బ్రిటీష్ దళాలలో చేరారు. వీరికి నాలుగు విక్టోరియా క్రాస్లను బహుమతిగా అందించారు.


అబెర్హెర్ కూడా ఐర్లాండ్లో చురుకుగా పాల్గొన్నాడు. [76] జర్మన్ గూఢచార కార్యకలాపాలు నిఘా ఆధారంగా 1941 సెప్టెంబర్‌లో యునైటెడ్ స్టేట్స్‌తో సహా డబ్లిన్‌లోని ప్రధాన దౌత్యప్రతినిధుల అరెస్టుతో ప్రభావవంతంగా ముగిసింది. అధికారులకు ప్రాథమిక రక్షణగా ఉంది. యుద్ధరంగంలో ప్రారంభంలో కేవలం ఏడువేలమంది ఒక సాధారణ సైన్యంతో మరియు ఆధునిక ఆయుధాల పరిమిత సరఫరాతో ఇరువైపుల దాడి నుండి తమను తాము రక్షించుకోవడానికి దేశానికి చాలా కష్టసాధ్యంగా ఉండేది.[76][77]


రెండవ ప్రంపచ యుద్ధం తరువాత అధిక-స్థాయి వలసలు (ముఖ్యంగా 1950 మరియు 1980 లలో) గుర్తించబడ్డాయి. కానీ 1987 లో ఆర్థిక వ్యవస్థ మెరుగుపడింది మరియు 1990 లలో గణనీయమైన ఆర్థిక వృద్ధి ప్రారంభమైంది. ఈ కాలం వృద్ధి సెల్టిక్ టైగర్ అని పిలవబడింది. [78] రిపబ్లిక్ జి.డి.పి. 1995 మరియు 1999 మధ్య సంవత్సరానికి సగటున 9.6% అభివృద్ధి చెందింది.[79] ఏ సంవత్సరంలో రిపబ్లిక్ యూరోలో చేరింది. 2000 లో తలసరి జిడిపి పరంగా ప్రపంచంలో ఆరవ ధనిక దేశంగా గుర్తించబడింది.[80]

ఈ సమయంలో సాంఘిక మార్పులు సంభవించాయి. కాథలిక్ చర్చ్ అధికారం క్షీణించడం చాలా ముఖ్యమైనది. 2008 లో ప్రారంభమైన ఆర్థిక సంక్షోభం కారణంగా జి.డి.పి. 2008 లో 3% క్షీణించింది, 2009 లో 7.1% తగ్గింది. [81] 2009 లో రాజ్యంలో నిరుద్యోగం రెట్టింపు అయింది. 2012 లో 14% కంటే ఎక్కువగా ఉంది.[82]

నార్తెన్ ఐర్లాండ్

ఐర్లాండ్ ప్రభుత్వం 1920 లో " గవర్నమెంట్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్ యాక్ట్ " ద్వారా యునైటెడ్ కింగ్డం విభాగంగా నార్తరన్ ఐర్లాండ్ ఏర్పడింది. 1972 నుండి స్వంత న్యాయనిర్ణయాధికారం, స్వంత పార్లమెంట్ మరియు ప్రధాన మంత్రి యునైటెడ్ కింగ్డంలో స్వయంప్రతిపత్తి పాలనా అధికార పరిధిని కలిగి ఉంది. యునైటెడ్ కింగ్డంలో భాగంగా నార్తర్న్ ఐర్లాండ్ రెండవ ప్రపంచ యుద్ధం సమయంలో తటస్థంగా ఉండని కారణంగా 1941 లో బెల్ఫాస్టొలో నాలుగు బాంబు దాడులు జరిగాయి. ఉత్తర ఐర్లాండ్‌కు కౌన్సిలింగ్ విస్తరించబడలేదు.

ఎడ్వర్డ్ కార్సన్ 1912 లో గ్యారెంటీ లీగ్ మరియు ఒడంబడికపై సంతకం చేస్తూ హోమ్ రూల్‌కు ప్రతిపక్షం "అవసరమైన అన్ని అంశాలను ఉపయోగించి" నార్తరన్ ఐర్లాండ్ అధికంగా పౌర యుధ్ధం కలహాలకు కేంద్రం కానప్పటికీ విభజన తరువాత దశాబ్దాల్లో అప్పుడప్పుడూ అంతర్-మతసంబంధ హింసాకాండ భాగంగా ఉంది. జాతీయవాదులు ప్రధానంగా రోమన్ క్యాథలిక్ ఒక స్వతంత్ర గణతంత్రంగా ఐర్లాండ్‌ను సమైఖ్యం చేయాలని కోరుకున్నారు. యూనియన్లు ముఖ్యంగా ప్రొటెస్టంట్లు యునైటెడ్ కింగ్డం ఉత్తర ఐర్లాండ్లో ఉండాలని కోరుకున్నారు. ఉత్తర ఐర్లాండ్లో ప్రొటెస్టంట్ మరియు కాథలిక్ కమ్యూనిటీలు ఎక్కువగా వర్గాలుగా ఓటు వేశారు. అంటే ఉత్తర ఐర్లాండ్ ప్రభుత్వం (1929 నుండి "మొదటి-గత-ది-పోస్ట్" ద్వారా ఎన్నికైనది) ఉల్స్టర్ యూనియన్ పార్టీచే నియంత్రించబడింది. కాలక్రమేణా మైనారిటీ కాథలిక్ కమ్యూనిటీలు గృహ మరియు ఉపాధిలో అభద్రత మరియు వివక్షత వంటి అభ్యాసాల వలన మరింతగా అసంతృప్తి చెందారు.[83][84][85] 1960 చివరలో జాతీయవాద మనోవేదనల్లో సామూహిక పౌర హక్కుల నిరసనలు బహిరంగంగా ప్రసారం అయ్యాయి. వీటిని తరచూ లాయలిస్టుల వ్యతిరేక నిరసనలు ఎదుర్కొన్నాయి.[86] సంఘర్షణలకు ప్రభుత్వం ప్రతిచర్య యూనియన్‌కు మరియు అనుకూలంగా ఉంది. అశాంతి మరియు అంతర్-మత హింస పెరగడంతో లా అండ్ ఆర్డర్ విఫలమయ్యింది.[87] నార్తరన్ ఐర్లాండ్ ప్రభుత్వం బ్రిటీష్ సైన్యం పోలీసులను సహాయం చేయాలని కోరింది. వీరు అనేక రాత్రులు తీవ్ర అల్లర్లకు గురయ్యారు. 1969 లో ప్రొవిషనల్ ఐర్లాండ్ రిపబ్లికన్ సైన్యం సహాయంతో రూపొందించబడిన యునైటెడ్ ఐర్లాండ్ "ఆరు కౌంటీల బ్రిటిష్ ఆక్రమణ" పేరుతో ప్రచార పోరాటం ప్రారంభించింది.

ఇతరబృందాల వైపు మరియు జాతీయవాది వైపున ఇతర బృందాలు హింసలో పాల్గొన్నందున సమస్యలు ప్రారంభమైంది. తరువాతి మూడు దశాబ్దాల వివాదంలో 3,600 మరణాలు సంభవించాయి.[88] అంతర్యుద్ధం కారణంగా ఏర్పడిన పౌర అశాంతి కారణంగా బ్రిటిష్ ప్రభుత్వం హోం రూల్‌ను రద్దు చేసి ప్రత్యక్ష పాలనను ప్రవేశపెట్టింది. రాజకీయ అశాంతిని తగ్గించడానికి " సున్నింగ్డలె ఒప్పందం " (1973) ప్రయత్నాలు అసఫలం అయ్యాయి. 1998 ఐ.ఆర్.ఎ. కాల్పుల విరమణ మరియు బహుళ పార్టీల చర్చలు, గుడ్ ఫ్రైడే ఒప్పందం తరువాత బహుళ పార్టీల చర్చలకు అనుగుణంగా బ్రిటిష్ మరియు ఐరిష్ ప్రభుత్వాలు ఒప్పదం జరిగింది.

ఒప్పందంలోని సారాంశం (అధికారికంగా బెల్ఫాస్ట్ ఒప్పందం అని పిలువబడుతుంది) తరువాత ఐర్లాండ్ రెండు భాగాలలో ప్రజాభిప్రాయ సేకరణ ద్వారా ఆమోదించబడింది. ఈ ఒప్పందం ఉత్తర ఐర్లాండ్‌లో స్వయప్రతిపత్తి కలిగిన ప్రభుత్వం పునరుద్ధరించబడింది. ప్రధాన పార్టీల నుండి తీసుకున్న ఐర్లాండు అసెంబ్లీ సభ్యులు ప్రాంతీయ కార్యనిర్వాహణాధికారం ఆధారంగా రెండు ముఖ్య వర్గాల నిరంతర రక్షణ కల్పించబడుతుంది. ఎగ్జిక్యూటివ్‌లకు సంయుక్తంగా న్యూస్ మరియు జాతీయవాద పార్టీల నుండి ఎన్నిక చేయబడిన మొదటి మంత్రి మరియు డిప్యూటీ ఫస్ట్ మినిస్టర్ నాయకత్వం వహించాడు. ప్రొవిజనల్ ఐ.ఆర్.ఎ. మరియు 1994 లో లాయలిస్టుల కాల్పుల విరమణ తరువాత 2005 మరియు 2005 లో ప్రొవిషనల్ ఐ.ఆర్.ఎ. తన సాయుధ పోరాటానికి ముగింపును ప్రకటించింది. ఒక స్వతంత్ర కమిషన్ దాని నిరాయుధీకరణను మరియు ఇతర జాతీయవాద మరియు యూనియన్ పారామిలిటరీ సంస్థల పర్యవేక్షణ చేసింది.[89]

అసెంబ్లీ మరియు పవర్ షేరింగ్ ఎగ్జిక్యూటివ్‌లు అనేక సార్లు సస్పెండ్ చేయబడి తిరిగి 2007లో నియమించబడ్డారు.ఆ సంవత్సరంలో బ్రిటిష్ ప్రభుత్వం ఉత్తర ఐర్లాండ్ (ఆపరేషన్ బ్యానర్) లో సైనిక పోలీస్ మద్దతును అధికారికంగా ముగించి దళాలను ఉపసంహరించుకోవడం ప్రారంభించింది. 2012 జూన్ 27 న నార్తర్న్ ఐర్లాండ్ మొదటి డిప్యూటీ మంత్రి మరియు మాజీ ఐ.ఆర్.ఎ కమాండర్ " మార్టిన్ మెక్గిన్నెస్ " బెల్ఫాస్ట్‌లోని క్వీన్ రెండవ ఎలిజబెత్‌తో చేతులు కలిపారు. ఇది రెండు వైపుల మధ్య సయోధ్యను సూచిస్తుంది.

భౌగోళికం

Physical features of Ireland

ఐర్లాండ్ ఐరోపా వాయువ్యంలో, అక్షాంశాల 51 ° నుండి 56 ° ఉత్తర అక్షాంశం మరియు 11 ° నుండి 5 ° పశ్చిమ రేఖాంశం మధ్య ఉంటుంది. ఐరిష్ సముద్రం మరియు ఉత్తర ఛానల్ (23 వెడల్పు ఉంది కిలోమీటర్ల (14 మైళ్ళు)) గ్రేట్ బ్రిటన్ నుండి వేరు చేస్తున్నాయి.[90] పశ్చిమసరిహద్దులో ఉత్తర అట్లాంటిక్ మహాసముద్రం మరియు దక్షిణసరిహద్దులో సెల్టిక్ సముద్రం (ఇది ఫ్రాంస్‌లో ఐర్లాండ్ మరియు బ్రిట్టనీ మధ్య ఉంటుంది)ఉంది. ఐర్లాండ్ మొత్తం వైశాల్యం 84,421 km2 (32,595 చ.కి.మీ)[3][1][91] మొత్తం వైశాల్యంలో ఐర్లాండ్ రిపబ్లిక్ 83% ఆక్రమించింది.[92] ఐర్లాండ్ మరియు గ్రేట్ బ్రిటన్ సమీపంలోని అనేక చిన్న దీవులతో కలిపి బ్రిటీష్ ద్వీపంగా పిలుస్తారు. ఐర్లాండ్‌తో సంబంధమున్న బ్రిటిష్ దీవుల పదం వివాదాస్పదంగా ఉంది. ప్రత్యామ్నాయ పదం బ్రిటన్ మరియు ఐర్లాండ్ తరచూ ద్వీపాలకు తటస్థ పదంగా ఉపయోగిస్తారు.

తీరప్రాంత పర్వతాల ఆవృత్తం ద్వీపం మధ్యభాగంలో తక్కువ మైదానాలను చుట్టుముట్టింది. వీటిలో అత్యంత ఎత్తైన ప్రాంతం కౌంటీ కెర్రీలో ఉన్న కార్రాన్టోహిల్ (ఐరిష్: కార్రాన్ తుయాథైల్) సముద్ర మట్టానికి 1,038 మీ (3,406 అడుగులు) ఎత్తుకు చేరుకుంది.[93] లీన్స్టర్ రాష్ట్రంలో అత్యంత సారవంతమైన సాగునీటి భూమి ఉంది.[94] పశ్చిమ ప్రాంతాల్లో పర్వత మరియు అందమైన పచ్చని రాతిభూమి మైదానాలు ఉంటాయి. 386 కి.మీ. (240 మై) పొడవున ఉన్న ద్వీపం పొడవైన షన్నోన్ నది వాయువ్య కౌంటీ కావనం వరకు ప్రవహిస్తుంది. పశ్చిమంగా 113 కిలోమీటర్లు (70 మైళ్ళు) లెంరిక్ నగరానికి ప్రవహిస్తుంది.[93][95]

ఈ ద్వీపంలో విభిన్న భౌగోళిక ప్రాంతాలున్నాయి. పశ్చిమప్రాంతంలో స్కాటిష్ హైలాండ్స్ లాగానే కౌంటీ గల్వే మరియు కౌంటీ డోనెగల్ కాల్డొనైడ్ ఉన్నత స్థాయి మెటామార్ఫిక్ మరియు జ్వాలల సముదాయానికి ఒక మాధ్యమంగా ఉన్నది. ఆగ్నేయ ఉల్స్‌స్టర్ అంతటా విస్తరించి నైరుతిలోని లాంగ్‌ఫోర్డ్ వరకు కొనసాగి దక్షిణంలోని (స్కాట్లాండ్) సారూప్యత కలిగిన నవాన్ (ఆర్డోవిషన్ ప్రొవింస్ మరియు సిలువిరియన్ రాక్స్) ఉన్నాయి. మరింత దక్షిణప్రాంతంలో కౌంటీ వెక్స్ఫోర్డ్ తీరం వెంట తిమింగిలాలు కనిపించే విధంగా మరింత ఆర్డోవిషియన్ మరియు సిలిరియన్ రాళ్ళలో గ్రానైట్ ఇంట్రూసివ్స్ ప్రాంతం ఉంది.[96][97]


నైరుతి దిశలో బ్యాన్ట్రే బే మరియు మాక్లిల్లిక్యుడి రెక్సపర్వతాలు గణనీయమైన వైకల్యం కలిగిన ప్రాంతం కానీ తేలికగా రూపాంతరం చెందిన డెవోనియన్-కాలంనాటి శిలలు ఉన్నాయి.[98] "హార్డ్ రాక్" భౌగోళికంగా ఈ పాక్షిక వలయం దేశంలోని కేంద్రానికి సంబంధించిన కార్బొనిఫెరస్ సున్నపురాయి దుప్పటితో నిండి ఉంది. ఇది సారవంతమైన మరియు దట్టమైన ప్రకృతి దృశ్యాలతో అభివృద్ధిచెందింది.లిస్డూవర్నా చుట్టుపక్కల ఉన్న బర్రెన్ పశ్చిమ-తీరప్రాంతంలో బాగా అభివృద్ధి చెందిన కార్స్ట్ లక్షణాలను కలిగి ఉంది.[99] ముఖ్యమైన స్ట్రాటఫారం సీడ్-జింక్ మినరైజేషన్ వెండిగనులు మరియు తరాన్ చుట్టూ సున్నపురాయిలలో కనిపిస్తుంది.

1970 వ దశకం మధ్యకాలంలో కార్క్ నగరంలో " కిన్సలే హెడ్ గ్యాస్ ఫీల్డ్‌ " లో ప్రధానంగా హైడ్రోకార్బన్ అన్వేషణ జరుగుతోంది. [100][101] 1999 లో కౌంటీ మాయో తీరంలో కార్రిబ్ గ్యాస్ ఫీల్డ్‌లో ఆర్థికంగా ముఖ్యమైన సహజ వాయువులను తయారు చేశారు. ఇది నార్త్ సీ హైడ్రోకార్బన్ ప్రావిన్స్ నుండి "షెట్లాండ్ వెస్ట్" దశలవారీ అభివృద్ధితో పశ్చిమ తీరంలో కార్యకలాపాలు జరిగాయి. 28 మిలియన్ బారెల్స్ (4,500,000 చ.మీ) చమురును కలిగి ఉన్నట్లు అంచనా వేసిన హెల్విక్ చమురు క్షేత్రం ఇటీవలి అన్వేషణలలో ప్రధానమైనది. [102]

వాతావరణం

ద్వీపం సుసంపన్నమైన వృక్ష దాని తేలికపాటి వాతావరణం మరియు తరచూ వర్షపాతం అది పచ్చని ద్వీపంలోని ప్రకృతిశోభను సంపాదించుకుంటుంది. మొత్తంగా ఐర్లాండ్ కొద్దిస్థాయిలో ఉన్న తేలికపాటి కానీ మార్చగలిగే సముద్ర వాతావరణాన్ని కలిగి ఉంటుంది. లోతట్టు వాతావరణం సాధారణంగా మారుతుంది.అదే విధమైన అక్షాంశాల వద్ద ఉండే ప్రపంచంలోని అనేక ఇతర ప్రాంతాల ఉష్ణోగ్రతలో తీవ్రస్థాయిని నివారిస్తుంది. [103] ఇక్కడ సాపేక్షంగా దక్షిణ-పశ్చిమ అట్లాంటిక్ నుండి వ్యాప్తి చెందుతున్న మోడరేట్ తేమ గాలులు ఉంటాయి.

ఏడాది పొడవునా వర్షపాతం వస్తుంది. కానీ సంవత్సరం మొత్తం కాంతి ఉంటుంది.ముఖ్యంగా శరదృతువు మరియు శీతాకాల నెలలలో పశ్చిమప్రాంతంలో సగటున అట్లాంటిక్ తుఫానులు సంభవించి వాతావరణం తడిగా ఉంటుంది. ఇవి అప్పుడప్పుడు వినాశకరమైన గాలులు మరియు ఈ ప్రాంతాలకు అధిక వర్షపాతం కలిగిస్తూ ఉంటాయి. అలాగే కొన్నిసార్లు మంచు మరియు వడగళ్ళు కురుస్తుంటాయి. ఈ ద్వీపంలోని ఉత్తరప్రాంతంలో కౌంటీ గాల్వే మరియు తూర్పు కౌంటీ మాయో ప్రాంతాలలో సంవత్సరమ్లో అత్యధికంగా నమోదైన మెరుపులు ఉన్నాయి. ఈ ప్రాంతాల్లో మెరుపు సంవత్సరానికి సుమారు ఐదు నుంచి పది రోజులు సంభవిస్తాయి. [104] దక్షిణాన ముంస్‌స్టర్ కనీసం మంచును నమోదు చేస్తుంది. అయితే ఉత్తర ప్రాంతంలో ఉల్స్టర్ ప్రాంతంలో మరింత అధికంగా నమోదు చేయబడుతుంది.

లోతట్టు ప్రాంతాలు వేసవిలో వెచ్చగా ఉంటాయి మరియు శీతాకాలంలో చల్లగా ఉంటాయి. సాధారణంగా 40 రోజులు సముద్ర తీర స్టేషన్లలో 10 రోజులు పోలిస్తే 0 ° సెంటీగ్రేడ్ (32 ° ఫారెంహీట్) ఘనీభవన వాతావరణంలోని స్టేషన్లలో గడ్డకట్టేవి. ఐర్లాండ్ తరచూ వేడి తరంగాలచే ప్రభావితమవుతుంది. ఇటీవల 1995, 2003, 2006 మరియు 2013 లో. మిగిలిన యూరోప్‌తో ఉమ్మడిగా, ఐర్లాండ్ 2009/10 శీతాకాలంలో అసాధారణమైన చల్లటి వాతావరణం అనుభవించింది. డిసెంబరు 20 న కౌంటీ మేయోలో ఉష్ణోగ్రతలు -17.2 ° సెంటీగ్రేడ్ (1 ° ఫారెంహీట్) పడిపోయాయి. [105] పర్వత ప్రాంతాలలో మంచు మీటర్ (3 అడుగులు) వరకు పడిపోయింది.

శీతోష్ణస్థితి డేటా - Ireland
నెల జన ఫిబ్ర మార్చి ఏప్రి మే జూన్ జూలై ఆగ సెప్టెం అక్టో నవం డిసెం సంవత్సరం
అత్యధిక రికార్డు °C (°F) 18.5
(65.3)
18.1
(64.6)
23.6
(74.5)
25.8
(78.4)
28.4
(83.1)
33.3
(91.9)
32.3
(90.1)
31.5
(88.7)
29.1
(84.4)
25.2
(77.4)
20.1
(68.2)
18.1
(64.6)
33.3
(91.9)
అత్యల్ప రికార్డు °C (°F) −19.1
(−2.4)
−17.8
(0.0)
−17.2
(1.0)
−7.7
(18.1)
−5.6
(21.9)
−3.3
(26.1)
−0.3
(31.5)
−2.7
(27.1)
−3
(27)
−8.3
(17.1)
−11.5
(11.3)
−17.5
(0.5)
−19.1
(−2.4)
Source 1: Met Éireann[106]
Source 2: The Irish Times (November record high)[107]

వాతావరణం

ద్వీపం సుసంపన్నమైన వృక్ష దాని తేలికపాటి వాతావరణం మరియు తరచూ వర్షపాతం అది పచ్చని ద్వీపంలోని ప్రకృతిశోభను సంపాదించుకుంటుంది. మొత్తంగా ఐర్లాండ్ కొద్దిస్థాయిలో ఉన్న తేలికపాటి కానీ మార్చగలిగే సముద్ర వాతావరణాన్ని కలిగి ఉంటుంది. లోతట్టు వాతావరణం సాధారణంగా మారుతుంది.అదే విధమైన అక్షాంశాల వద్ద ఉండే ప్రపంచంలోని అనేక ఇతర ప్రాంతాల ఉష్ణోగ్రతలో తీవ్రస్థాయిని నివారిస్తుంది. [103] ఇక్కడ సాపేక్షంగా దక్షిణ-పశ్చిమ అట్లాంటిక్ నుండి వ్యాప్తి చెందుతున్న మోడరేట్ తేమ గాలులు ఉంటాయి.

ఏడాది పొడవునా వర్షపాతం వస్తుంది. కానీ సంవత్సరం మొత్తం కాంతి ఉంటుంది.ముఖ్యంగా శరదృతువు మరియు శీతాకాల నెలలలో పశ్చిమప్రాంతంలో సగటున అట్లాంటిక్ తుఫానులు సంభవించి వాతావరణం తడిగా ఉంటుంది. ఇవి అప్పుడప్పుడు వినాశకరమైన గాలులు మరియు ఈ ప్రాంతాలకు అధిక వర్షపాతం కలిగిస్తూ ఉంటాయి. అలాగే కొన్నిసార్లు మంచు మరియు వడగళ్ళు కురుస్తుంటాయి. ఈ ద్వీపంలోని ఉత్తరప్రాంతంలో కౌంటీ గాల్వే మరియు తూర్పు కౌంటీ మాయో ప్రాంతాలలో సంవత్సరమ్లో అత్యధికంగా నమోదైన మెరుపులు ఉన్నాయి. ఈ ప్రాంతాల్లో మెరుపు సంవత్సరానికి సుమారు ఐదు నుంచి పది రోజులు సంభవిస్తాయి. [104] దక్షిణాన ముంస్‌స్టర్ కనీసం మంచును నమోదు చేస్తుంది. అయితే ఉత్తర ప్రాంతంలో ఉల్స్టర్ ప్రాంతంలో మరింత అధికంగా నమోదు చేయబడుతుంది.

లోతట్టు ప్రాంతాలు వేసవిలో వెచ్చగా ఉంటాయి మరియు శీతాకాలంలో చల్లగా ఉంటాయి. సాధారణంగా 40 రోజులు సముద్ర తీర స్టేషన్లలో 10 రోజులు పోలిస్తే 0 ° సెంటీగ్రేడ్ (32 ° ఫారెంహీట్) ఘనీభవన వాతావరణంలోని స్టేషన్లలో గడ్డకట్టేవి. ఐర్లాండ్ తరచూ వేడి తరంగాలచే ప్రభావితమవుతుంది. ఇటీవల 1995, 2003, 2006 మరియు 2013 లో. మిగిలిన యూరోప్‌తో ఉమ్మడిగా, ఐర్లాండ్ 2009/10 శీతాకాలంలో అసాధారణమైన చల్లటి వాతావరణం అనుభవించింది. డిసెంబరు 20 న కౌంటీ మేయోలో ఉష్ణోగ్రతలు -17.2 ° సెంటీగ్రేడ్ (1 ° ఫారెంహీట్) పడిపోయాయి. [108] పర్వత ప్రాంతాలలో మంచు మీటర్ (3 అడుగులు) వరకు పడిపోయింది.

శీతోష్ణస్థితి డేటా - Ireland
నెల జన ఫిబ్ర మార్చి ఏప్రి మే జూన్ జూలై ఆగ సెప్టెం అక్టో నవం డిసెం సంవత్సరం
అత్యధిక రికార్డు °C (°F) 18.5
(65.3)
18.1
(64.6)
23.6
(74.5)
25.8
(78.4)
28.4
(83.1)
33.3
(91.9)
32.3
(90.1)
31.5
(88.7)
29.1
(84.4)
25.2
(77.4)
20.1
(68.2)
18.1
(64.6)
33.3
(91.9)
అత్యల్ప రికార్డు °C (°F) −19.1
(−2.4)
−17.8
(0.0)
−17.2
(1.0)
−7.7
(18.1)
−5.6
(21.9)
−3.3
(26.1)
−0.3
(31.5)
−2.7
(27.1)
−3
(27)
−8.3
(17.1)
−11.5
(11.3)
−17.5
(0.5)
−19.1
(−2.4)
Source 1: Met Éireann[106]
Source 2: The Irish Times (November record high)[109]

ఆర్థికం

రెండు విభిన్న కరెన్సీలను (యూరో మరియు పౌండ్ స్టెర్లింగ్) ఉపయోగించి రెండు పరిధులలో ఉన్నప్పటికీ పెరుగుతున్న మొత్తం వాణిజ్య కార్యకలాపాలు అన్ని ఐర్లాండ్ ఆధారంగా నిర్వహించబడుతున్నాయి. ఇది యూరోపియన్ యూనియన్ అధికార భాగస్వామ్య సభ్యత్వం ద్వారా సులభతరం చేయబడింది. ఆర్థిక వ్యవస్థ ప్రయోజనాన్ని పొందటానికి మరియు పోటీతత్వాన్ని పెంచడానికి "అన్ని-ఐర్లాండ్ ఆర్థిక వ్యవస్థ" ను రూపొందించడానికి వ్యాపార సంఘం మరియు విధాన రూపకర్తల సభ్యుల నుండి అభ్యర్థనలు ఉన్నాయి .

ఐర్లాండ్ ద్వీపంలో రెండు బహుళ నగర ప్రాంతాలు ఉన్నాయి:

  • డబ్లిన్-బెల్ఫాస్ట్ కారిడార్ - 3.3 మీ
  • కార్క్-లిమిరిక్-గాల్వే కారిడార్ - 1 మీ
  • క్రింద ఐర్లాండ్ ద్వీపంలో ప్రాంతీయ జిడి.పి. పోలిక ఉంది.[110]


Republic of Ireland: Border Midlands & West Republic of Ireland: Southern & Eastern United Kingdom: Northern Ireland
€30 bn[111] €142 bn (Dublin €72.4bn)[111] €43.4 bn (Belfast €20.9 bn)[112]
€23,700 per person[112] €39,900 per person[112] €21,000 per person[112]
Area Population Country City 2012 GDP € GDP per person € 2014 GDP € GDP per person €
Dublin Region 1,350,000 ROI Dublin €72.4 bn €57,200 €87.238 bn €68,208
South-West Region 670,000 ROI Cork €32.3 bn €48,500 €33.745 bn €50,544
Greater Belfast 720,000 NI Belfast €20.9 bn €33,550 €22.153 bn €34,850
West Region 454,000 ROI Galway €13.8 bn €31,500 €13.37 bn €29,881
Mid-West Region 383,000 ROI Limerick €11.4 bn €30,300 €12.116 bn €31,792
South-East Region 510,000 ROI Waterford €12.8 bn €25,600 €14.044 bn €28,094
Mid-East Region 558,000 ROI Bray €13.3 bn €24,700 €16.024 bn €30,033
Border Region 519,000 ROI Drogheda €10.7 bn €21,100 €10.452 bn €20,205
East of Northern Ireland 430,000 NI Ballymena €9.5 bn €20,300 €10.793 bn €24,100
Midlands Region 290,000 ROI Athlone €5.7 bn €20,100 €6.172 bn €21,753
West and South of Northern Ireland 400,000 NI Newry €8.4 bn €19,300 €5.849 bn €20,100
North of Northern Ireland 280,000 NI Derry €5.5 bn €18,400 €9.283 bn €22,000
Total 6.6 m €216.7 bn €241 bn

[113]

  • కాన్నాచ్ట్, కౌంటీస్ లాయిస్, ఆఫాలిలీ, వెస్ట్మ్యాత్, లాంగ్ఫోర్డ్, డోనిగల్, మొనఘన్, కవాన్, లౌత్.
  • రిపబ్లిక్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్ ఎస్ & ఇ ప్రాంతం (మున్స్టర్, కౌంటి డబ్లిన్, విక్లో, మీత్, కిల్డ్రేర్, కిల్కెన్నీ, కార్లో, వెక్స్ఫోర్డ్).

పర్యాటకం

Inisheer (Inis Oírr), Aran Islands.

ఈ ద్వీపంలో మూడు ప్రపంచ వారసత్వ ప్రదేశాలు ఉన్నాయి: బ్రు నా బోన్నీ, స్కెగ్జెల్ మైఖేల్ మరియు జెయింట్స్ కాజ్వే.[114]ఉదాహరణకు బర్రెన్, ది సెయిడ్ ఫీల్డ్స్ [115] మరియు మౌంట్ స్టీవర్ట్ ఇతర ప్రదేశాలు తాత్కాలిక జాబితాలో ఉన్నాయి.[116]

ఐర్లాండ్లో ఎక్కువగా సందర్శించే కొన్ని సైట్లలో బున్రట్టి కాసిల్, రాక్ ఆఫ్ కాసెల్, ది క్లిఫ్స్ ఆఫ్ మోహెర్, హోలీ క్రాస్ అబ్బే మరియు బ్లార్నీ కాజిల్ ఉన్నాయి.[117] చారిత్రాత్మకంగా ముఖ్యమైన గ్లెన్డాలోఫ్ మరియు క్లాన్మాక్నోయిస్ రిపబ్లిక్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్లో జాతీయ స్మారక కట్టడాలుగా నిర్వహించబడుతున్నాయి.[118]


డబ్లిన్ అత్యంత ఎక్కువగా పర్యాటకులు సందర్శించే పర్యాటక ప్రాంతాలలో ఒకటి.[117]ఐర్లాండ్ గిన్నిస్స్హౌస్ మరియు బుక్ ఆఫ్ కెల్స్ వంటి అనేక ప్రముఖ ఆకర్షణలకు నిలయంగా ఉంది.[117] పశ్చిమ కాలిఫోర్నియాలోని లేక్స్ ఆఫ్ కిల్లర్నీ మరియు డింగిల్ ద్వీపకల్పం మరియు కౌంటీ కెల్లీ మరియు కన్నెమరాలోని అరన్ దీవులు ఉన్నాయి. ఇవి కూడా ప్రసిద్ధ పర్యాటక ప్రాంతాలుగా ఉన్నాయి. [117]


అకిల్ ద్వీపం కౌంటీ మాయో తీరంలో ఉంది. ఇది ఐర్లాండ్ అతిపెద్ద ద్వీపం. ఇది సర్ఫింగ్ కోసం ఒక ప్రసిద్ధ పర్యాటక కేంద్రంగా ఉంది. మరియు 5 బ్లూ ఫ్లాగ్ తీరాలు మరియు క్రోఘాగన్ ప్రపంచంలోని ఎత్తైన సముద్ర శిఖరాలలో ఒకటి. పల్లాడియన్, నియోక్లాసికల్ మరియు నియో-గోతిక్ శైలులలో, కాజిల్ వార్డ్, కాస్టేల్ హౌస్ హౌస్, బాంట్రీ హౌస్, గ్లెన్వావ్ కాజిల్ వంటి ప్రాంతాలు కూడా పర్యాటకులకు ఆసక్తికరంగా ఉంటాయి.

అష్ఫోర్డ్ కాజిల్, కోట లెస్లీ మరియు డ్రోమోల్యాండ్ కాజిల్ వంటివి 17, 18 మరియు 19 వ శతాబ్దాల్లో నిర్మించిన విశేషమైన గృహాలు కొన్ని హోటళ్ళగా మార్చబడ్డాయి.

విద్యుత్తు

Turf-cutting near Maam Cross by the road to Leenane, Co. Galway.

ఐర్లాండ్ గృహ విద్యుత్తు అవసరాలకు వనరుగా పీట్ (స్థానికంగా "టర్ఫ్" అని పిలుస్తారు) ఆధారంగా ఉండే ఒక పురాతన పరిశ్రమను కలిగి ఉంది. బయోమాస్ శక్తి ఒక రూపం ఈ వేడిని ఇప్పటికీ గ్రామీణ ప్రాంతాల్లో ఉపయోగిస్తారు. అయినప్పటికీ అరుదుగా ఉన్న పీట్ల్యాండ్ల కార్బన్ నిల్వ మరియు పర్యావరణ ప్రాముఖ్యత కారణంగా ఐర్లాండ్ వారు తవ్వినట్లయితే ప్రభుత్వానికి జరిమానా విధించే విధానం ద్వారా ఈ ఆవాసాలను రక్షించడానికి ప్రయత్నిస్తుంది. నగరాల్లో ఉష్ణాన్ని సాధారణంగా వేడిచేసే చమురు ద్వారా సరఫరా చేస్తారు. అయితే కొందరు పట్టణ పంపిణీదారులు "సాడ్స్ ఆఫ్ టర్ఫ్ " "స్మోక్ లేని ఇంధనం" గా పంపిణీ చేస్తారు.

ఈ ద్వీపం ఒకే విద్యుత్తు మార్కెట్‌తో పనిచేస్తుంది.[119] రిపబ్లిక్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్ మరియు నార్తర్న్ ఐర్లాండ్లో వారి ఉనికిలో ఉన్న విద్యుత్ నెట్వర్క్లు పూర్తిగా వేరుగా ఉన్నాయి. రెండు నెట్వర్క్లు విడివిడిగా పోస్ట్ విభజన రూపకల్పన ద్వారా నిర్మించబడ్డాయి. ఏదేమైనా ఇటీవలి సంవత్సరాలలో జరిగిన మార్పుల ఫలితంగా అవి ఇప్పుడు మూడు అంర్గత అనుసంధాన విధానాలను కలిగి ఉంది. [120] మరియు గ్రేట్ బ్రిటన్ ద్వారా ప్రధాన భూభాగం యూరోప్‌తో అనుసంధానించబడి ఉన్నాయి.ఉత్తర ఐర్లాండ్ విద్యుత్ (ఎన్.ఐ.ఇ)కు తగినంత శక్తి సరఫరా చేయని కారణంగా ప్రైవేటు కంపెనీల సరఫరాతో సంక్లిష్టంగా ఉంటుంది. ఐర్లాండ్ రిపబ్లిక్‌తో ఇ.ఎస్.బి. దాని పవర్ స్టేషన్లను ఆధునీకరించడంలో విఫలమైంది. విద్యుత్ కేంద్రాల లభ్యత ఇటీవల సుమారు 66% మాత్రమే ఉంది. పశ్చిమ ఐరోపాలో ఇటువంటి బలహీనమైన రేటుల్లో ఒకటిగా ఉంది. ఐర్గ్రిడ్ ఐర్లాండ్ మరియు గ్రేట్ బ్రిటన్ మధ్య 500 మె.వాట్ల సామర్ధ్యంతో హెచ్.వి.డి.సి. ట్రాన్స్మిషన్ లైన్ను నిర్మిస్తోంది [121] ఐర్లాండ్ యొక్క అత్యధిక 10%.విద్యుత్తు మాదిరిగానే ద్వీపంలో సహజ వాయువు పంపిణీ వ్యవస్థ కూడా ఉంది. గోర్మాన్స్టన్, కౌంటీ మీథ్ మరియు బాలైక్లేర్, కౌంటి ఆంటిమిమ్లను ఒక పైప్లైన్ అనుసంధానిస్తుంది. [122] ఐర్లాండ్ గ్యాస్ అధికంగా స్కాట్లాండ్ మరియు బాలిలమ్ఫోర్డ్ కౌంటీ ఆంటిమ్ మరియు లోఫ్షన్నే కౌంటీ డబ్లిన్లో ట్విన్హోను మధ్య అనుసంధానిస్తుంది. కౌంటీ కాక్ తీరంలోని కిన్సలేల్ వాయువు క్షేత్రం నుండి సరఫరా తగ్గుతూవస్తోంది.[123][124] మరియు కౌంటీ మాయో తీరానికి చెందిన కార్బ్రిబ్ గ్యాస్ ఫీల్డ్ ఇంకా పైకి రావలసి ఉంది. గవర్నర్ మాయో మైదానం వాయువును శుద్ధి చేయటానికి తీసుకున్న నిర్ణయం వివాదాస్పదానికి దారితీసింది.


గణతంత్రం పునరుత్పాదక శక్తికి బలమైన నిబద్ధత కలిగి ఉంది. 2014 గ్లోబల్ గ్రీన్ ఎకానమీ ఇండెక్స్ లో క్లీన్టెక్ పెట్టుబడులకు టాప్ 10 మార్కెట్లలో ఒకటిగా ఉంది.[125] 2004 నుండి వాయు శక్తి వంటి పునరుత్పాదక శక్తిలో పరిశోధన మరియు అభివృద్ధి అధికమైంది. కార్క్, డోనెగల్, మాయో మరియు ఆంట్రిమ్ లలో పెద్ద పవన క్షేత్రాలు నిర్మించబడ్డాయి. పవన క్షేత్రాల నిర్మాణానికి కొన్ని సందర్భాల్లో స్థానిక కమ్యూనిటీల నుంచి వ్యతిరేకత ఏర్పడింది. వీరిలో కొందరు విండ్ టర్బైన్లు వికారంగా ఉందని భావించారు. పవన క్షేత్రాల నుంచి లభించే అధికార లభ్యతను నిర్వహణా లోపం ఉన్న పాతబడిన నెట్వర్క్ రిపబ్లిక్ అడ్డుకుంటుంది. ఇ.ఎస్.బి. టర్రోఫ్ హిల్ సౌకర్యం రాష్ట్రంలో ఒకే విధమైన విద్యుత్-నిల్వ సౌకర్యంగా ఉంది. [126]


గణాంకాలు

A Population density map of Ireland 2002 showing the heavily weighted eastern seaboard and Ulster
Proportion of respondents to the Ireland census 2011 or the Northern Ireland census 2011 who stated they were Catholic. Areas in which Catholics are in the majority are blue. Areas in which Catholics are in a minority are red.

9,000 సంవత్సరాలకు పూర్వం నుండి ఐర్లాండ్లో ప్రజలు నివసిస్తున్నారు. వేర్వేరు యుగాలకు మెసోలిస్టిక్, నియోలిథిక్, కాంస్య యుగం మరియు ఇనుప యుగం కాలంలో ఇక్కడ మానవులు నివసించారని భావిస్తున్నారు.


ప్రారంభ చారిత్రిక మరియు వంశావళి రికార్డుల ఆధారంగా ఇక్కడ క్రుతిన్, కోర్కు లోగిడ్, డాల్ రియాటా, డారిన్, డీర్గ్టైన్, డెల్భనా, ఎరీన్, లాగిన్, ఉలిద్ వంటి ప్రధాన సమూహాల ఉనికిని గమనించాయి. కొంచెం కాలం తరువాత ప్రధాన సమూహాలు కానచాటా, సియనానచా, ఎనోగాచాటా ఉన్నాయి.

చిన్న సమూహాలలో అటిచాతుథా (అటాకాట్టీ చూడండి), కార్రాగ్హే, సియారైగిజ్, కర్మమిక్, డార్ర్రేఘే, డిసీ, ఎలీ, ఫిర్ బోల్గ్, ఫోర్టుథా, గెయిల్గెగా, గమానరేగె, మైర్టైన్, మస్క్రైగే, పార్ట్రేజీ, సోఘైన్, యుతిని, యు మైనే, యు లియాటైన్ ఉన్నాయి. మధ్యయుగ కాలంలో పలు జాతులు ఇక్కడ మనుగడ సాగించారు. ఇతరులలో రాజకీయ చైతన్యం లేనందున వారు అదృశ్యమయ్యారు.

గత 1200 సంవత్సరాలలో వైకింగ్స్, నార్మాన్స్, వెల్ష్, ఫ్లెమింగ్స్, స్కాట్స్, ఇంగ్లీష్, ఆఫ్రికన్లు, తూర్పు ఐరోపావాసులు మరియు దక్షిణ అమెరికన్లు అందరూ జనాభాకు జోడించబడ్డారు. ఐరిష్ సంస్కృతిపై గణనీయమైన ప్రభావాలను కలిగి ఉన్నారు.

ఐర్లాండ్ అతిపెద్ద మత సమూహం క్రైస్తవ మతం. ద్వీపంలో 73% పైగా రోమన్ కాథలిజం ప్రాతినిధ్యం వహిస్తోంది (మరియు రిపబ్లిక్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్లో 87%). మిగిలిన జనాభాలో చాలామంది వివిధ ప్రొటెస్టంట్ తెగలలలో ఒకటికి (నార్తర్న్ ఐర్లాండ్లో 48%) కట్టుబడి ఉన్నారు. [127] అతిపెద్దది ఆంగ్లికన్ చర్చ్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్. 2006 మరియు 2011 ఐర్లాండులో ముస్లిముల సంఖ్య 50% అధికరించింది. జనాభా లెక్కల మధ్య ఐర్లాండ్లో ముస్లింల సంఖ్య ఇమ్మిగ్రేషన్ ద్వారా పెరుగుతున్నారు.[128] ద్వీపంలో ఒక చిన్న యూదు సంఘం ఉంది. రిపబ్లిక్ జనాభాలో దాదాపు 4% మరియు నార్తన్ ఐర్లాండ్ జనాభాలో సుమారు 14% మంది ప్రజలు [127] తాము ఏ మతానికి చెందినవారని పేర్కొన్నారు. ఐరిష్ టైమ్స్ తరఫున నిర్వహించిన ఒక 2010 సర్వేలో ప్రజలు 32% వారు వారానికి ఒకసారి మతపరమైన సేవకు వెళ్లినట్లు చెప్పారు.


ఐర్లాండ్ జనాభా 16 వ శతాబ్దం నుండి 19 వ శతాబ్దం మధ్యకాలం వరకు వేగంగా అధికరించింది. 1740-41 నాటి కరువు వలన కొంతకాలం అంతరాయం ఏర్పడింది. దీంతో ద్వీప జనాభాలో సుమారుగా రెండున్నరవంతులు మరణించారు. జనాభా తరువాతి శతాబ్దంలో పుంజుకుని విస్తరించింది. కానీ 1840 లో మరో వినాశకరమైన కరువు కారణంగా ఒక మిలియన్ మరణాలు సంభవించాయి.ఒక మిలియన్ కంటే ఎక్కువ మంది దాని తక్షణ నేపథ్యంలో వలసవెళ్లారు. తరువాతి శతాబ్దంలో జనాభా యూరోపియన్ దేశాల్లో సాధారణ ధోరణి మూడు రెట్లు సగటున పెరగడం ఐర్లాండ్‌లో సగం కన్నా ఎక్కువ తగ్గిడం సంభవించింది.

విభాగాలు మరియు స్థావరాలు

Traditionally, Ireland is subdivided into four provinces: Connacht (west), Leinster (east), Munster (south), and Ulster (north). In a system that developed between the 13th and 17th centuries,[129] Ireland has 32 traditional counties. Twenty-six of these counties are in the Republic of Ireland and six are in Northern Ireland. The six counties that constitute Northern Ireland are all in the province of Ulster (which has nine counties in total). As such, Ulster is often used as a synonym for Northern Ireland, although the two are not coterminous.

In the Republic of Ireland, counties form the basis of the system of local government. Counties Dublin, Cork, Limerick, Galway, Waterford and Tipperary have been broken up into smaller administrative areas. However, they are still treated as counties for cultural and some official purposes, for example postal addresses and by the Ordnance Survey Ireland. Counties in Northern Ireland are no longer used for local governmental purposes,[130] but, as in the Republic, their traditional boundaries are still used for informal purposes such as sports leagues and in cultural or tourism contexts.[131]

City status in Ireland is decided by legislative or royal charter. Dublin, with over 1 million residents in the Greater Dublin Area, is the largest city on the island. Belfast, with 579,726 residents, is the largest city in Northern Ireland. City status does not directly equate with population size. For example, Armagh, with 14,590 is the seat of the Church of Ireland and the Roman Catholic Primate of All Ireland and was re-granted city status by Queen Elizabeth II in 1994 (having lost that status in local government reforms of 1840). In the Republic of Ireland, Kilkenny, seat of the Butler dynasty, while no longer a city for administrative purposes (since the 2001 Local Government Act), is entitled by law to continue to use the description.

Cities and towns by populations


Dublin

Cork

# Settlement Urban Area Population Metro population


Belfast

Derry

1 Dublin 1,173,179[132] 1,801,040
(Greater Dublin)
2 Belfast 333,000[133] 579,276[134]
(Belfast Metropolitan Area)
3 Cork 208,669[135] 300,0000
(Cork Metro)
4 Limerick 94,192[135]
5 Derry 93,512
6 Galway 79,934[135]
7 Lisburn 71,465[136]
8 Waterford 53,504[135]
9 Craigavon 57,651[133]
10 Drogheda 38,578
11 Dundalk 37,816

వలసలు

The population of Ireland since 1603 showing the consequence of the Great Famine (1845–52) (Note: figures before 1841 are contemporary estimates)

The population of Ireland collapsed dramatically during the second half of the 19th century. A population of over 8 million in 1841 was reduced to slightly more than 4 million by 1921. In part, the fall in population was due to death from the Great Famine of 1845 to 1852, which took about 1 million lives. However, by far the greater cause of population decline was the dire economic state of the country which led to an entrenched culture of emigration lasting until the 21st century.

Emigration from Ireland in the 19th century contributed to the populations of England, the United States, Canada and Australia, where a large Irish diaspora lives. As of 2006, 4.3 million Canadians, or 14% of the population, are of Irish descent.[137] As of 2013, a total of 34.5 million Americans claim Irish ancestry.[138]

With growing prosperity since the last decade of the 20th century, Ireland became a destination for immigrants. Since the European Union expanded to include Poland in 2004, Polish people have made up the largest number of immigrants (over 150,000)[139] from Central Europe. There has also been significant immigration from Lithuania, the Czech Republic and Latvia.[140]

The Republic of Ireland in particular has seen large-scale immigration, with 420,000 foreign nationals as of 2006, about 10% of the population.[141] A quarter of births (24 percent) in 2009 were to mothers born outside Ireland.[142] Chinese and Nigerians, along with people from other African countries, have accounted for a large proportion of the non–European Union migrants to Ireland. Up to 50,000 eastern and central European migrant workers left Ireland in response to the Irish financial crisis.[143]

భాషలు

Proportion of respondents who said they could speak Irish in the Ireland census in 2011 or the Northern Ireland census in 2011

The two official languages of the Republic of Ireland are Irish and English. Each language has produced a noteworthy literature. Irish, though now only the language of a minority, was the vernacular of the Irish people for over two thousand years and was possibly introduced during the Iron Age. It began to be written down after Christianisation in the 5th century and spread to Scotland and the Isle of Man where it evolved into the Scottish Gaelic and Manx languages respectively.

The Irish language has a vast treasury of written texts from many centuries, and is divided by linguists into Old Irish from the 6th to 10th century, Middle Irish from the 10th to 13th century, Early Modern Irish until the 17th century, and the Modern Irish spoken today. It remained the dominant language of Ireland for most of those periods, having influences from Latin, Old Norse, French and English. It declined under British rule but remained the majority tongue until the early 19th century, and since then has been a minority language.

The Gaelic Revival of the early twentieth century has had a long-term influence. There is now an extensive network of urban Irish speakers (Gaeilgeoirí) in both the Republic and Northern Ireland, especially in Dublin and Belfast. They represent an expanding demographic, with their own schools (called Gaelscoileanna) and their own social media. It has been argued that they tend to be more highly educated than monolingual English speakers, with better employment prospects and higher social status.[144][145] Recent research suggests that urban Irish is developing in a direction of its own, both in pronunciation and grammar.[146] Irish is also taught in mainstream English-speaking schools as a compulsory subject, but has been criticised for its ineffectiveness.[147]

Traditional rural Irish-speaking areas, known collectively as the Gaeltacht, are in linguistic decline. The main Gaeltacht areas are in the west, south-west and north-west. They are to be found in Donegal, Mayo, Galway and Kerry with smaller Gaeltacht areas near Dungarvan in Waterford, Navan, in Meath.[148]

English in Ireland was first introduced during the Norman invasion. It was spoken by a few peasants and merchants brought over from England, and was largely replaced by Irish before the Tudor conquest of Ireland. It was introduced as the official language with the Tudor and Cromwellian conquests. The Ulster plantations gave it a permanent foothold in Ulster, and it remained the official and upper-class language elsewhere, the Irish-speaking chieftains and nobility having been deposed. Language shift during the 19th century replaced Irish with English as the first language for a vast majority of the population.[149]

Less than 10% of the population of the Republic of Ireland today speak Irish regularly outside of the education system[150] and 38% of those over 15 years are classified as "Irish speakers". In Northern Ireland, English is the de facto official language, but official recognition is afforded to Irish, including specific protective measures under Part III of the European Charter for Regional or Minority Languages. A lesser status (including recognition under Part II of the Charter) is given to Ulster Scots dialects, which are spoken by roughly 2% of Northern Ireland residents, and also spoken by some in the Republic of Ireland.[151] Since the 1960s with the increase in immigration, many more languages have been introduced, particularly deriving from Asia and Eastern Europe.

Shelta, the language of the nomadic Irish Travellers is native to Ireland.[152]

ఐర్లాండ్ ద్వీపం

రిపబ్లిక్ ఆఫ్ ఐర్లాండ్ (దేశం)

ఉత్తర ఐర్లాండ్ (యు.కె. దేశం లో భాగం)

  1. 1.0 1.1 Royle, Stephen A. (1 December 2012). "Beyond the boundaries in the island of Ireland". Journal of Marine and Island Cultures: 91–98. doi:10.1016/j.imic.2012.11.005. Retrieved 28 June 2017.
  2. 2.0 2.1 The 2016 population of the Republic of Ireland was 4,761,865 and that of Northern Ireland in 2011 was 1,810,863. These are Census data from the official governmental statistics agencies in the respective jurisdictions:
    • Central Statistics Office, Ireland (April 2017). "Census 2016 Summary Results - Part 1" (PDF). Dublin: Central Statistics Office, Ireland. Retrieved 31 December 2017.
    • Northern Ireland Statistics and Research Agency (2012). "2011 Census". Belfast: Department of Finance. Retrieved 31 December 2017.
  3. 3.0 3.1 Nolan, William. "Geography of Ireland". Government of Ireland. Retrieved 11 November 2009.
  4. "This is Ireland: Highlights from Census 2011 Part 1". Central Statistics Office. March 2012. p. 94. Retrieved 28 May 2014.
  5. "Census 2011, Key Statistics for Northern Ireland" (PDF). Department of Finance and Personnel's Northern Ireland Statistics and Research Agency. December 2012. p. 13. Archived from the original (PDF) on 24 December 2012. Retrieved 2 February 2014. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  6. Brown, Felicity (2 September 2009). "Total forest coverage by country". The Guardian. Retrieved 24 October 2011.
  7. "EPA, Land Use Cover" (PDF). EPA.ie. Wexford: Environmental Protection Agency. Retrieved 7 May 2013.
  8. ఉల్లేఖన లోపం: చెల్లని <ref> ట్యాగు; Costello, M.J 93 అనే పేరుగల ref లలో పాఠ్యమేమీ ఇవ్వలేదు
  9. "Climate of Ireland. Met Éireann. Retrieved 25 November 2017
  10. 10.0 10.1 "Earliest evidence of humans in Ireland". BBC News Online. British Broadcasting Corporation. 21 March 2016. Retrieved 21 March 2016.
  11. Harper, Douglas. "Irish". Online Etymology Dictionary. self-published.
  12. Edwards, Robin & al. "The Island of Ireland: Drowning the Myth of an Irish Land-bridge?" Accessed 15 February 2013.
  13. Lane, Megan. "The moment Britain became an island". BBC News Online. Retrieved 19 July 2017.
  14. Driscoll, Killian. "The early prehistory in the west of Ireland: Investigations into the social archaeology of the Mesolithic, west of the Shannon, Ireland". LithicsIreland.ie. Lithics Ireland Consultancy. Retrieved 19 July 2017.
  15. Cooney, Gabriel (2000). Landscapes of Neolithic Ireland. London: Routledge. ISBN 9780415169776.
  16. 16.0 16.1 "Prehistoric Genocide in Ireland?" (PDF). Ireland's DNA. Retrieved 27 June 2015.
  17. Heritage Ireland. "Céide Fields". Office of Public Works. Retrieved 23 October 2008.
  18. "O'Donnell Lecture 2008 Appendix" (PDF).
  19. Koch, John (2009). Tartessian: Celtic from the Southwest at the Dawn of History (PDF). Vol. 9 (Acta Palaeohispanica X). Palaeohispanica. pp. 339–351. ISSN 1578-5386. Retrieved 17 May 2010. {{cite book}}: |journal= ignored (help)
  20. John T. Koch; Barry Cunliffe, eds. (2010). Celtic from the West: Alternative Perspectives from Archaeology, Genetics, Language and Literature. Oxbow Books and Celtic Studies Publications. p. 384. ISBN 978-1-84217-529-3. Retrieved 28 October 2016.
  21. Cunliffe, Barry (2008). A Race Apart: Insularity and Connectivity in Proceedings of the Prehistoric Society 75, 2009, pp. 55–64. The Prehistoric Society. p. 61.
  22. The Celts: A History By Dáithí Ó hÓgáin
  23. Early Peoples of Britain and Ireland: A-G Christopher Allen Snyder
  24. "A History of Ireland: From the Earliest Times to 1922" By Edmund Curtis
  25. Waddell, John (April 1995). Ireland in the Bronze Age (PDF). Dublin: Irish Government Stationery Office. Archived from the original (PDF) on 19 March 2015.
  26. Waddell, John (September 1992). The Question of the Celticization of Ireland (PDF). Emania. Archived from the original (PDF) on 21 July 2015.
  27. McEvoy, B.; Richards, M.; Forster, P.; Bradley, D. G. (October 2004). "The Longue Durée of Genetic Ancestry: Multiple Genetic Marker Systems and Celtic Origins on the Atlantic Facade of Europe". Am. J. Hum. Genet. 75: 693–702. doi:10.1086/424697. PMC 1182057. PMID 15309688.
  28. Hay, Maciamo. "Haplogroup R1b (Y-DNA)". Eupedia. Retrieved 1 August 2015.
  29. Freeman, Philip (2001). Ireland and the classical world. Austin, Texas: University of Texas Press. p. 65. ISBN 0-292-72518-3.
  30. Freeman, Philip (2001). Ireland and the Classical World. Austin: University of Texas Press.
  31. "Hibernia". Roman Empire. United Nations of Roma Victrix. Retrieved 8 November 2008.
  32. O'Hart, John (1892). Irish Pedigrees: or, The Origin and Stem of the Irish Nation. Dublin: J. Duffy and Co. p. 725.
  33. Darcy, R.; Flynn, William (March 2008). "Ptolemy's Map of Ireland: a Modern Decoding". Irish Geography. 14 (1): 49–69. doi:10.1080/00750770801909375 – via Informaworld.com.
  34. Carson, R.A.G. and O'Kelly, Claire: A catalogue of the Roman coins from Newgrange, Co. Meath and notes on the coins and related finds, pages 35–55. Proceedings of the Royal Irish Academy, volume 77, section C
  35. Dáibhí Ó Cróinín, "Ireland, 400–800", in Dáibhí Ó Cróinín (ed.), A New History of Ireland 1: Prehistoric and Early Ireland, Oxford University Press, 2005, pp. 182–234.
  36. Jaski, Bart (2005). "Kings and kingship". In Seán Duffy (ed.). Medieval Ireland. An Encyclopedia. Abingdon and New York. pp. 251–254.{{cite encyclopedia}}: CS1 maint: location missing publisher (link), p.253
  37. Ginnell, Laurence (1894). The Brehon Laws: A Legal Handbook. T Fisher Unwin. p. 81.
  38. Moran, Patrick Francis (1913). "St. Palladius" . In Herbermann, Charles (ed.). Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company.
  39. De Paor, Liam (1993). Saint Patrick's World: The Christian culture of Ireland's Apostolic Age. Dublin: Four Courts. pp. 78, 79. ISBN 1-85182-144-9.
  40. Cahill, Tim (1996). How the Irish Saved Civilization. Anchor Books. ISBN 0-385-41849-3.
  41. Stokes, Margaret (1888). Early Christian Art in Ireland. London: Chapman and Hall. pp. 9, 87, 117.
  42. Bartlett, Thomas (2010). Ireland: A History. Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-19720-5.
  43. Ó Corráin, Donnchadh. "Vikings & Ireland" (PDF). Retrieved 19 March 2010.
  44. "Ireland's History in Maps (800 AD)". Rootsweb.ancestry.com. Ancestry Publishing. 6 December 1998. Retrieved 15 August 2011.
  45. Chrisafis, Angelique (25 January 2005). "Scion of traitors and warlords: Why Bush is coy about his Irish links". The Guardian. London. Retrieved 8 November 2008.
  46. Previté-Orton, Charles (1975). The Shorter Cambridge Medieval History. Cambridge University Press. p. 810. ISBN 978-0-521-09977-6.
  47. Curtis, Edmund (2002). A History of Ireland from Earliest Times to 1922. New York: Routledge. p. 49. ISBN 0-415-27949-6.
  48. Edwards, Ruth; et al. (2005). An Atlas of Irish History. Routledge. p. 106. ISBN 978-0-415-33952-0.
  49. Ó Clabaigh, Colmán N. (2005). "Papacy". In Seán Duffy (ed.). Medieval Ireland. An Encyclopedia. Abingdon and New York. pp. 361–362.{{cite encyclopedia}}: CS1 maint: location missing publisher (link)
  50. Hosler, John D.; et al. (2007). Henry II: A Medieval Soldier at War, 1147–1189. Brill Academic Publishers. p. 239. ISBN 978-90-04-15724-8.
  51. Bolton, Brenda (2003). Adrian IV, the English Pope, 1154–1159: Studies and Texts. Ashgate Publishing. p. 149. ISBN 978-0-7546-0708-3.
  52. "The Great Irish Famine: Laws that Isolated and Impoverished the Irish" (PDF). Irish Famine Curriculum Committee. New Jersey Commission on Holocaust Education. 1998. Retrieved 9 September 2011.
  53. Pack, Mark (2001). "Charles James Fox, the Repeal of Poynings Law, and the Act of Union: 1782–1801". Journal of Liberal History. 33: 6. Retrieved 23 March 2015.
  54. Foster, Robert Fitzroy (1989). Modern Ireland. Penguin Books. p. 107. ISBN 978-0-14-013250-2. '[S]lave-hunts' certainly happened, though their extent has been exaggerated; there were probably 12,000 Irish in the West Indies by the late 1600s
  55. 55.0 55.1 O'Callaghan, Sean (2000). To Hell or Barbados. Brandon. p. 85. ISBN 978-0-86322-287-0.
  56. "A Short History of Ireland: The Curse of Cromwell". BBC News Online. Archived from the original on 2 March 2012. Retrieved 8 November 2008.
  57. "Laws in Ireland for the Suppression of Popery". University of Minnesota Law School. Retrieved 23 January 2009.
  58. Dickson, David (1997). Arctic Ireland: The Extraordinary Story of the Great Frost and Forgotten Famine of 1740–41. Belfast: White Row Press. ISBN 978-1-870132-85-5.
  59. 59.0 59.1 59.2 Ó Gráda, Cormac (1989). The Great Irish Famine. Cambridge University Press. p. 12. ISBN 0-521-55266-4.
  60. 60.0 60.1 Clarkson, Leslie; Crawford, Margaret (2001). Feast and Famine: Food and Nutrition in Ireland, 1500–1920. Oxford University Press. p. 274. ISBN 0-19-822751-5.
  61. 61.0 61.1 Ward, Alan J. (1994). The Irish Constitutional Tradition: Responsible Government and Modern Ireland, 1782–1992. Washington, DC: Catholic University of America Press. p. 28. ISBN 0-8132-0784-3.
  62. "Ireland AD 1750–1900 The Industrial Age". WorldTimelines.org.uk. The British Museum. Archived from the original on 26 December 2010. Retrieved 28 March 2010.
  63. O'Grada, Cormac (1994). Ireland: A New Economic History, 1780–1939. Oxford University Press. pp. 314–330. ISBN 978-0-19-820598-2.
  64. Keating, Paul; Desmond, Derry (1993). Culture and Capitalism in Contemporary Ireland. Hampshire, UK: Avebury Press. p. 119. ISBN 1-85628-362-3.
  65. Jacobsen, John (1994). "Chasing Progress in the Irish Republic". Cambridge University Press: 47. {{cite journal}}: Cite journal requires |journal= (help)
  66. Mokyr, Joel (1983). "Why Ireland Starved: A Quantitative and Analytical History of the Irish Economy, 1800–1850". Oxon: Taylor and Francis: 152. {{cite journal}}: Cite journal requires |journal= (help)
  67. "The Irish Potato Famine". Digital History. University of Houston. 7 November 2008. Retrieved 8 November 2008.
  68. Vallely, Paul (25 April 2006). "1841: A window on Victorian Britain—This Britain". The Independent. London. Archived from the original on 17 June 2015. Retrieved 16 April 2009.
  69. Quinn, Eamon (19 August 2007). "Ireland Learns to Adapt to a Population Growth Spurt". The New York Times. Retrieved 8 November 2008.
  70. Kee, Robert (1972). The Green Flag: A History of Irish Nationalism. London: Weidenfeld and Nicholson. pp. 376–400. ISBN 0-297-17987-X.
  71. 71.0 71.1 Kee, Robert (1972). The Green Flag: A History of Irish Nationalism. London: Weidenfeld and Nicholson. pp. 478–530. ISBN 0-297-17987-X.
  72. 72.0 72.1 72.2 Morough, Michael (December 2000). "History Review": 34–36. {{cite journal}}: Cite journal requires |journal= (help)
  73. Kee, Robert (1972). The Green Flag: A History of Irish Nationalism. London: Weidenfeld and Nicholson. pp. 719–748. ISBN 0-297-17987-X.
  74. Gwynn, Stephen (January 1934). "Ireland Since the Treaty". Foreign Affairs. 12 (2): 322. doi:10.2307/20030588.
  75. Connolly, Kevin (1 June 2004). "Irish who fought on the beaches". BBC News Online. Retrieved 8 November 2008.
  76. 76.0 76.1 Hull, Mark: "The Irish Interlude: German Intelligence in Ireland, 1939–1943", Journal of Military History, Vol. 66, No. 3 (July 2002), pp695–717
  77. Carroll, Joseph T. (2002). Ireland in the War Years 1939–1945. San Francisco: International Scholars Publishers. p. 190. ISBN 978-1-57309-185-5.
  78. Clancy, Patrick; Drudy, Sheelagh; Lynch, Kathleen; O'Dowd, Liam (1997). Irish Society: Sociological Perspectives. Institute of Public Administration. pp. 68–70. ISBN 1-872002-87-0.
  79. Schmied, Doris (2005). Winning and Losing: the Changing Geography of Europe's Rural Areas. Chippenham, UK: Ashgate. p. 234. ISBN 0-7546-4101-5.
  80. "The Future of International Migration to OECD Countries". Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). 2 September 2009: 67. ISBN 978-92-64-04449-4. {{cite journal}}: Cite journal requires |journal= (help)
  81. Pogatchnik, Shawn (25 March 2010). "Ireland's Economy Suffered Record Slump in 2009". Business Week. Archived from the original on 8 February 2015. Retrieved 6 April 2010.
  82. "Measuring Ireland's Progress 2011" (PDF). CSO.ie. Central Statistics Office. October 2012. p. 36. ISSN 1649-6728. Retrieved 30 August 2015.
  83. Whyte, John. How much discrimination was there under the Unionist regime, 1921–1968?. Manchester University Press. ISBN 0 7190 0919 7. Retrieved 23 October 2008 – via Conflict Archive on the Internet. {{cite book}}: |work= ignored (help)
  84. Northern Ireland Office (May 1988). "Fair Employment in Northern Ireland". Her Magesty's Stationery Office. ISBN 0 10 103802 X. Retrieved 23 October 2008 – via Conflict Archive on the Internet.
  85. "'We Shall Overcome' ... The History of the Struggle for Civil Rights in Northern Ireland 1968–1978". Northern Ireland Civil Rights Association. 1978. Retrieved 23 October 2008 – via Conflict Archive on the Internet.
  86. Taylor, Peter (1997). Provos: The IRA and Sinn Féin. London: Bloomsbury Publishing. pp. 33–56. ISBN 0-7475-3392-X.
  87. Taylor, Peter (1997). Provos: The IRA and Sinn Féin. London: Bloomsbury Publishing. pp. 56–100. ISBN 0-7475-3392-X.
  88. "Turning the pages on lost lives". BBC News Online. 8 October 1999. Retrieved 4 January 2010.
  89. Nieminen, Tauno; de Chastelain, John; Andrew D. Sens. "Independent International Commission on Decommissioning" (PDF). Retrieved 15 October 2008.
  90. Ritchie, Heather; Ellis, Geraint (2009). Across the waters (PDF).
  91. "Area and Land Mass". Ordnance Survey of Ireland. Archived from the original on 10 November 2012. Retrieved 18 November 2013. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  92. "Ireland Facts, Ireland Flag". NationalGeographic.com. National Geographic Society.
  93. 93.0 93.1 "FAQ: What is the longest river in Ireland?". Ordnance Survey Ireland. Retrieved 30 May 2014.
  94. Meally, Victor (1968). Encyclopaedia of Ireland. Dublin: Allen Figgis & Co. p. 240.
  95. "Landscape of the River". Inland Waterways Association of Ireland. 2014. Archived from the original on 19 March 2015. Retrieved 30 May 2014.
  96. "Geology of Ireland". Geology for Everyone. Geological Survey of Ireland. Archived from the original on 27 March 2008. Retrieved 5 November 2008. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  97. "Bedrock Geology of Ireland" (PDF). Geology for Everyone. Geological Survey of Ireland. Retrieved 5 November 2008.
  98. "Geology of Kerry-Cork—Sheet 21". Maps. Geological Survey of Ireland. 2007. Archived from the original on 12 December 2007. Retrieved 9 November 2008. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  99. Karst Working Group (2000). "The Burren". The Karst of Ireland: Limestone Landscapes, Caves and Groundwater Drainage System. Geological Survey of Ireland. Retrieved 5 November 2008.
  100. "Ireland: North West Europe". EnergyFiles.com. Retrieved 30 August 2015.
  101. Shannon, Pat; Haughton, P. D. W.; Corcoran, D. V. (2001). The Petroleum Exploration of Ireland's Offshore Basins. London: Geological Society. p. 2. ISBN 1-4237-1163-7.
  102. "Providence sees Helvick oil field as key site in Celtic Sea". Irish Examiner. 17 July 2000. Archived from the original on 19 January 2012. Retrieved 27 January 2008.
  103. 103.0 103.1 "Climate of Ireland". Climate. Met Éireann. Retrieved 11 November 2008.
  104. 104.0 104.1 "Rainfall". Climate. Met Éireann. Retrieved 5 November 2008.
  105. Keane, Kevin (28 December 2010). "Sub-zero temperatures make 2010 a record-breaking year". Irish Independent. Retrieved 21 July 2011.
  106. 106.0 106.1 "Irish Weather Extremes". Met Éireann. Archived from the original on 16 December 2016. Retrieved 15 December 2016.
  107. Dan Griffin (2015-11-02). "Balmy start to November sees record temperatures". Irish Times. Retrieved 2015-11-02.
  108. Keane, Kevin (28 December 2010). "Sub-zero temperatures make 2010 a record-breaking year". Irish Independent. Retrieved 21 July 2011.
  109. Dan Griffin (2015-11-02). "Balmy start to November sees record temperatures". Irish Times. Retrieved 2015-11-02.
  110. "National Competitiveness Council Submission on the National Development Plan 2007–2013" (PDF). National Competitiveness Council. 2006. Archived from the original (PDF) on 28 October 2008. Retrieved 28 October 2016. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  111. 111.0 111.1 "County Incomes and Regional GDP". Central Statistics Office. Retrieved 20 April 2016.
  112. 112.0 112.1 112.2 112.3 "Press release - Regional GDP GDP per capita in the EU in 2011: seven capital regions among the ten most prosperous". Europa.eu. European Commission.
  113. "Archived copy". Archived from the original on 6 October 2014. Retrieved 19 October 2011. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)CS1 maint: archived copy as title (link)
  114. "World Heritage List". World Heritage. UNESCO World Heritage Centre. Retrieved 30 August 2015.
  115. "Ireland: Tentative Lists". World Heritage. UNESCO World Heritage Centre. Retrieved 30 August 2015.
  116. "[1] Mount Stewart's world-class gardens]". National Trust. Retrieved 9 December 2017
  117. 117.0 117.1 117.2 117.3 "Tourism Facts 2006". Fáilte Ireland. National Tourism Development Authority. 2006. Archived from the original (PDF) on 12 January 2012. Retrieved 22 October 2008.
  118. National Monuments Service. "Search by County". National Monuments. Department of Environment, Heritage and Local Government. Archived from the original on 20 February 2010. Retrieved 1 January 2010.
  119. "About SEMO: The Single Electricity Market". Single Electricity Market Operator (SEMO). Retrieved 13 January 2011.
  120. "Interconnection". Commission for Energy Regulation. 28 January 2011. Archived from the original on 28 January 2011. Retrieved 30 March 2010.
  121. "Interconnection: East-West Interconnector". EirGrid. Retrieved 19 September 2016.
  122. "Bord Gáis Marks Completion of South-North Pipeline". Bord Gáis. 1 November 2007. Archived from the original on 29 May 2014. Retrieved 27 May 2014.
  123. "Northern Ireland Energy Holdings—Frequently Asked Questions". Northern Ireland Energy Holdings. Archived from the original on 14 July 2011. Retrieved 8 May 2009.
  124. Gas Capacity Statement 2007, Commission for Energy Regulation, pp. 22, 24, 26, archived from the original (PDF) on 5 March 2012, retrieved 8 May 2009
  125. "2014 Global Green Economy Index" (PDF). Dual Citizen LLC. Retrieved 20 October 2014.
  126. "Options For Future Renewable Energy Policy, Targets And Programmes issued by Department of Communications, Energy and Natural Resources" (PDF). Hibernian Wind Power Ltd. 27 February 2004. Archived from the original (PDF) on 17 March 2012. Retrieved 11 November 2008.
  127. 127.0 127.1 McKittrick, David (19 December 2002). "Census Reveals Northern Ireland's Protestant Population is at Record Low". The Independent. London. Archived from the original on 24 June 2011. Retrieved 30 December 2009.
  128. Counihan, Patrick (30 March 2012). "Divorce rates soar in Ireland as population continues to expand". Irish Central. Retrieved 7 June 2014.
  129. Crawford, John (1993). Anglicizing the Government of Ireland: The Irish Privy Council and the Expansion of Tudor Rule 1556–1578. Irish Academic Press. ISBN 0-7165-2498-8.
  130. "The Gazetteer of British Place Names: Main features of the Gazetteer". Gazetteer of British Place Names. Association of British Counties. Retrieved 23 January 2010.
  131. "NI by County". Discover Northern Ireland. Northern Ireland Tourist Board. Retrieved 15 October 2010.
  132. http://www.cso.ie/en/media/csoie/releasespublications/documents/population/2017/Chapter_2_Geographical_distribution.pdf
  133. 133.0 133.1 "Statistical Classification and Delineation of Settlements" (PDF). Northern Ireland Statistics and Research Agency (NISRA). February 2005. Archived from the original (PDF) on 1 April 2014. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  134. Statistical Classification and Delineation of Settlements (PDF), NISRA, February 2005, archived from the original (PDF) on 1 April 2014, retrieved 13 May 2012 {{citation}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  135. 135.0 135.1 135.2 135.3 "Census 2016 Summary Results - Part 1 - CSO - Central Statistics Office". CSO.ie. Central Statistics Office.
  136. https://web.archive.org/web/20101126204727/http://lisburncity.gov.uk/filestore/documents/economic_development/The%20City%20of%20Lisburn%202009%20-%202010%20-%20%20%20%20Final%20Draft%20-%2002.03.09.09.pdf
  137. "Ethnic origins, 2006 counts, for Canada, provinces and territories—20% sample data". Statistics Canada.
  138. Kliff, Sarah (17 March 2013). "The Irish-American population is seven times larger than Ireland". The Washington Post. Retrieved 6 August 2014.
  139. Sullivan, Kevin (24 October 2007). "Hustling to Find Classrooms For All in a Diverse Ireland". Washington Post. Retrieved 9 November 2008.
  140. Tovey, Hilary; Share, Perry (2003). A Sociology of Ireland. Dublin: Gill & Macmillan. p. 156. ISBN 0-7171-3501-2. Retrieved 9 September 2011.
  141. Seaver, Michael (5 September 2007). "Ireland Steps Up as Immigration Leader". The Christian Science Monitor. Retrieved 30 December 2009.
  142. "24% of boom births to 'new Irish'". Irish Examiner. 28 June 2011.
  143. Henry, McDonald (5 April 2009). "Ireland's Age of Affluence Comes to an End". The Guardian. London. Retrieved 30 December 2009.
  144. "Language and Occupational Status: Linguistic Elitism in the Irish Labour Market". The Economic and Social Review. Research Papers in Economics (RePEc). 2009. pp. 435–460. Retrieved 31 March 2015 – via Ideas.epec.org.
  145. "Press Statement: Census 2011 Results" (PDF). CSO.ie. Dublin: Central Statistics Office. 22 నవంబరు 2012. Archived from the original (PDF) on 28 మార్చి 2016. Retrieved 6 అక్టోబరు 2017. {{cite web}}: Unknown parameter |dead-url= ignored (help)
  146. Ó Broin, =Brian. "Schism fears for Gaeilgeoirí". Irish Times. Retrieved 31 March 2015.{{cite news}}: CS1 maint: extra punctuation (link)
  147. "Head-to-Head: The Irish Language Debate". UniversityTimes.ie. 21 February 2011. Retrieved 31 March 2015.
  148. "Where are Ireland's Gaeltacht areas?". FAQ. Údarás na Gaeltachta. 2015. Retrieved 9 September 2015.
  149. Spolsky, Bernard (2004). Language policy. Cambridge University Press. p. 191. ISBN 9780521011754.
  150. "Table 15: Irish speakers aged 3 years and over in each Province, County and City, classified by frequency of speaking Irish, 2006". Census 2006. Central Statistics Office. Archived from the original on 27 ఫిబ్రవరి 2009. Retrieved 9 నవంబరు 2008. {{cite web}}: Unknown parameter |deadurl= ignored (help)
  151. "Northern Ireland Life and Times Survey, 1999". Access Research Knowledge Northern Ireland (Queen's University Belfast / Ulster University). 9 May 2003. Retrieved 20 October 2013.
  152. McArthur, Tom, ed. (1992). The Oxford Companion to the English Language. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-214183-5.


ఉల్లేఖన లోపం: "Note" అనే గ్రూపులో <ref> ట్యాగులు ఉన్నాయి గానీ, దానికి సంబంధించిన <references group="Note"/> ట్యాగు కనబడలేదు

"https://te.wikipedia.org/w/index.php?title=ఐర్లాండ్&oldid=2353410" నుండి వెలికితీశారు