శివరామకృష్ణ అయ్యర్ పద్మావతి

వికీపీడియా నుండి
Jump to navigation Jump to search

 

ఎస్.ఐ. పద్మావతి
జననం(1917-06-20)1917 జూన్ 20
బ్రిటిష్ బర్మా
మరణం2020 ఆగస్టు 29(2020-08-29) (వయసు 103)
న్యూ ఢిల్లీ, భారతదేశం
జాతీయతభారతీయురాలు
చదువుకున్న సంస్థలుజాన్స్ హాప్కిన్స్ హాస్పిటల్(జాన్స్ హాప్కిన్స్ యూనివర్సిటీ)
హార్వర్డ్ మెడికల్ స్కూల్ (హార్వర్డ్ యూనివర్సిటీ)
విద్యా సలహాదారులుపాల్ డడ్లీ వైట్
హెలెన్ బి. టౌసిగ్

శివరామకృష్ణ అయ్యర్ పద్మావతి (20 జూన్ 1917 – 29 ఆగస్టు 2020) ఒక భారతీయ కార్డియాలజిస్ట్. ఆమె ఢిల్లీలోని నేషనల్ హార్ట్ ఇన్‌స్టిట్యూట్‌కి డైరెక్టర్‌గా, ఆల్ ఇండియా హార్ట్ ఫౌండేషన్ వ్యవస్థాపక అధ్యక్షురాలిగా ఉన్నారు. ప్రివెంటివ్ కార్డియాలజీలో విద్యార్థులకు శిక్షణ ఇవ్వడంలో ఈ సంస్థ ప్రపంచ ఆరోగ్య సంస్థ (WHO)తో సహకరిస్తుంది. [1] [2] పద్మావతికి [3] లో భారతదేశం యొక్క రెండవ అత్యున్నత పౌర పురస్కారం పద్మ విభూషణ్ లభించింది. పద్మావతి, నేషనల్ అకాడమీ ఆఫ్ మెడికల్ సైన్సెస్ యొక్క ఎన్నికైన సహచరురాలు, [4] భారతదేశంలో మొట్టమొదటి మహిళా కార్డియాలజిస్ట్, భారతదేశంలో మొదటి కార్డియాక్ క్లినిక్, కార్డియాక్ కాథెటర్ ల్యాబ్‌ను స్థాపించారు. [5] [6]

ప్రారంభ జీవితం, విద్య[మార్చు]

పద్మావతి 1917 జూన్ 20న బర్మా (మయన్మార్)లో ఒక బారిస్టర్‌కు జన్మించింది. ఆమెకు ముగ్గురు సోదరులు, ఇద్దరు సోదరీమణులు ఉన్నారు. [7]

ఆమెది రెండవ ప్రపంచ యుద్ధం యొక్క తీవ్రమైన రోజులలో సాగు చేయబడిన ఒక లొంగని ఆత్మ యొక్క కథ. 1942లో మయన్మార్‌పై జపాన్ దండయాత్ర చేయడం వల్ల పద్మావతి, ఆమె తల్లి, సోదరీమణులు మయన్మార్‌ను విడిచిపెట్టి మయన్మార్‌ని తమిళనాడులోని తమిళనాడు రాష్ట్రంలోని కోయంబత్తూరుకు పారిపోయారు, వారి మగ బంధువులను విడిచిపెట్టారు. 1945లో యుద్ధం ముగిసిన తర్వాత మాత్రమే కుటుంబం తిరిగి ఒక్కటైంది.

ఆమె రంగూన్ మెడికల్ కాలేజ్, రంగూన్ నుండి బ్యాచిలర్ ఆఫ్ మెడిసన్, బ్యాచిలర్ ఆఫ్ సర్జరీ డిగ్రీని పొందింది, తరువాత 1949లో లండన్‌కు వెళ్లింది, అక్కడ ఆమె రాయల్ కాలేజ్ ఆఫ్ ఫిజిషియన్స్ నుండి ఎఫ్ఆర్సిపిని అందుకుంది, తర్వాత ఎడిన్‌బర్గ్‌లోని రాయల్ కాలేజ్ ఆఫ్ ఫిజిషియన్స్ నుండి ఎఫ్ఆర్సిపి ని అందుకుంది. ఆమె యునైటెడ్ కింగ్‌డమ్‌లో ఉన్న సమయంలో, ఆమె నేషనల్ హార్ట్ హాస్పిటల్, నేషనల్ చెస్ట్ హాస్పిటల్, నేషనల్ హాస్పిటల్, క్వీన్ స్క్వేర్, లండన్‌లో పనిచేసింది. [8]

తదనంతరం, ఆమె ఎఫ్ఆర్సిపి పూర్తి చేసిన తర్వాత, ఆమె మూడు నెలల పాటు స్వీడన్‌కు వెళ్లారు, అక్కడ ఆమె సదరన్ హాస్పిటల్‌లో కార్డియాలజీ కోర్సులు తీసుకుంది. [9] ఇంతలో, ఆమె జాన్స్ హాప్కిన్స్ విశ్వవిద్యాలయంలో భాగమైన బాల్టిమోర్‌లోని జాన్స్ హాప్‌కిన్స్ హాస్పిటల్‌లో ఫెలోషిప్ కోసం దరఖాస్తు చేసింది, ఎంపికైంది, ప్రముఖ కార్డియాలజిస్ట్ హెలెన్ టౌసిగ్‌తో కలిసి చదువుకుంది. 1952లో, ఆమె హార్వర్డ్ మెడికల్ స్కూల్ (హార్వర్డ్ యూనివర్శిటీ)లో చేరింది, అక్కడ ఆమె ఆధునిక కార్డియాలజీలో అగ్రగామి అయిన పాల్ డడ్లీ వైట్ వద్ద చదువుకుంది. [10] [11]

కెరీర్[మార్చు]

తిరిగి భారతదేశంలో, ఆమె 1953లో ఢిల్లీలోని లేడీ హార్డింగ్ మెడికల్ కాలేజీలో లెక్చరర్‌గా తన వృత్తిని ప్రారంభించింది, అక్కడ ఆమె కార్డియాలజీ క్లినిక్‌ని ప్రారంభించింది. 1954లో, భారతదేశంలోని మొట్టమొదటి కొద్దిమంది మహిళా కార్డియాలజిస్టులలో ఆమె ఒకరు, తర్వాత మెడికల్ కౌన్సిల్ ఆఫ్ ఇండియాలో ఎగ్జామినర్‌గా ఆమె భారతదేశంలో కార్డియాలజీలో మొదటి DMని ప్రారంభించారు. [12] ఆమె 1962లో ఆల్ ఇండియా హార్ట్ ఫౌండేషన్ (AIHF)ని స్థాపించారు, బెన్నెట్, కోల్‌మన్ & కో. లిమిటెడ్‌కు చెందిన వైద్యులు, పారిశ్రామికవేత్త అశోక్ జైన్‌తో కలిసి [13] [14]

ఆమె 1967లో ఢిల్లీలోని మౌలానా ఆజాద్ మెడికల్ కాలేజీలో చేరారు, అదే సంవత్సరంలో భారత ప్రభుత్వంచే పద్మభూషణ్ అవార్డును అందుకుంది. ఆమె కళాశాల క్యాంపస్‌లో ఉన్నజిబి పంత్ హాస్పిటల్‌లో కార్డియాలజీకి సంబంధించిన మొదటి విభాగాలలో ఒకదాన్ని స్థాపించింది. ఆమె 1966లో న్యూ ఢిల్లీలోని 5వ వరల్డ్ కాంగ్రెస్ ఆఫ్ కార్డియాలజీకి సెక్రటరీ జనరల్ [15]

1970వ దశకంలో, ఆమె అదే సమయంలో 3 ప్రధాన సంస్థలకు చీఫ్ అడ్మినిస్ట్రేటర్‌గా ఉన్నారు - మౌలానా ఆజాద్ మెడికల్ కాలేజీ, లోక్ నాయక్ హాస్పిటల్, జిబి పంత్ హాస్పిటల్. ఆమె 1978లో మౌలానా ఆజాద్ వైద్య కళాశాల డైరెక్టర్ (ప్రిన్సిపాల్)గా పదవీ విరమణ చేశారు [16]

పదవీ విరమణ తర్వాత, ఆమె 1981లో దక్షిణ ఢిల్లీలో ఆల్ ఇండియా హార్ట్ ఫౌండేషన్ ఆధ్వర్యంలో నేషనల్ హార్ట్ ఇన్‌స్టిట్యూట్ (NHI)ని స్థాపించారు, ఇది తృతీయ రోగుల సంరక్షణ, పరిశోధన, జనాభా ఔట్రీచ్‌లను చేర్చడానికి తదుపరి సంవత్సరాల్లో విస్తరించింది, ఆమె పనిని కొనసాగించింది. [17] ఆమె ఢిల్లీ విశ్వవిద్యాలయంలో మెడిసిన్, కార్డియాలజీకి ఎమెరిటస్ ప్రొఫెసర్ కూడా. [18]

పద్మావతి 2007లో 90 సంవత్సరాల వయసులో యూరోపియన్ సొసైటీ ఆఫ్ కార్డియాలజీలో ఫెలో అయ్యారు, ఆమె ESCలో అత్యంత సీనియర్ ఫెలోగా మారింది. [19]

అవార్డులు, సన్మానాలు[మార్చు]

రాష్ట్ర గౌరవాలు: [20] [21]

  • Padma Bhushan riband పద్మభూషణ్, భారతదేశం యొక్క మూడవ అత్యున్నత పౌర పురస్కారం (1967)
  • Padma Vibhushan riband పద్మవిభూషణ్, భారతదేశం యొక్క రెండవ అత్యున్నత పౌర పురస్కారం (1992)

మరణం[మార్చు]

29 ఆగస్టు 2020న, పద్మావతి భారతదేశంలో కోవిడ్-19 మహమ్మారి సమయంలో న్యూ ఢిల్లీలోని నేషనల్ హార్ట్ ఇన్‌స్టిట్యూట్‌లో కోవిడ్-19 కారణంగా మరణించారు. [22] ఆమె మరణించే సమయానికి ఆమె వయస్సు 103, భారతదేశంలో జీవించి ఉన్న అతి పెద్ద వైద్యురాలు. ఆమె మృతదేహాన్ని న్యూ ఢిల్లీలోని పంజాబీ బాగ్‌లోని ప్రత్యేక కోవిడ్-19 శ్మశానవాటికలో దహనం చేశారు.

మూలాలు[మార్చు]

  1. Expert Profile: Dr S Padmavati Archived 14 జూలై 2011 at the Wayback Machine NDTV.
  2. WHO Collaborating Centres in India: Non-Communicable Diseases & Mental Health Archived 12 జూన్ 2010 at the Wayback Machine WHO India.
  3. "Padma Awards". Ministry of Communications and Information Technology. Archived from the original on 10 July 2011. Retrieved 13 April 2010.
  4. "List of Fellows — NAMS" (PDF). National Academy of Medical Sciences. 2016. Archived (PDF) from the original on 4 March 2016. Retrieved 19 March 2016.
  5. "Feature — Against the Tide: Been there, done that". Express Healthcare (Indian Express). March 2007. Archived from the original on 22 November 2010. Retrieved 13 April 2010.
  6. "Sivaramakrishna Iyer Padmavati". the-women-of-hopkins (in ఇంగ్లీష్). Archived from the original on 1 September 2020. Retrieved 31 August 2020.
  7. "Matters Of Heart". The Financial Express (in అమెరికన్ ఇంగ్లీష్). 29 September 2002. Archived from the original on 1 September 2020. Retrieved 31 August 2020.
  8. "Eminent Cardiologist Dr S Padmavati Dies Of COVID-19 At 103". NDTV.com. Archived from the original on 31 August 2020. Retrieved 31 August 2020.
  9. Prominent doctors honoured with the Wockhardt Medical Excellence Awards Archived 11 జూన్ 2015 at the Wayback Machine 17 February 2003.
  10. "Matters Of Heart". The Financial Express (in అమెరికన్ ఇంగ్లీష్). 29 September 2002. Archived from the original on 1 September 2020. Retrieved 31 August 2020.
  11. Development of Cardiac surgery in India Archived 14 జూలై 2011 at the Wayback Machine
  12. "Awareness on cardiac health vital". The Hindu. 24 December 2009. Archived from the original on 28 December 2009. Retrieved 4 August 2010.
  13. "SI Padmavati: India's 1st female cardiologist dies of Covid at 103 | India News - Times of India". The Times of India (in ఇంగ్లీష్). 31 Aug 2020. Archived from the original on 31 August 2020. Retrieved 31 August 2020.
  14. Dr O. P. Yadava (31 Aug 2020). "The heart doctor with a big heart passes away | India News - Times of India". The Times of India (in ఇంగ్లీష్). Archived from the original on 1 September 2020. Retrieved 31 August 2020.
  15. "Fifth World Congress of Cardiology" (PDF). British Medical Journal. Archived (PDF) from the original on 26 April 2019. Retrieved 30 August 2020.
  16. National Award winners Archived 21 జూలై 2011 at the Wayback Machine Maulana Azad Medical College website.
  17. "SI Padmavati: India's 1st female cardiologist dies of Covid at 103 | India News - Times of India". The Times of India (in ఇంగ్లీష్). 31 Aug 2020. Archived from the original on 31 August 2020. Retrieved 31 August 2020.
  18. "Awareness on cardiac health vital". The Hindu. 24 December 2009. Archived from the original on 28 December 2009. Retrieved 4 August 2010.
  19. "A Centenarian Fellow". www.escardio.org. Archived from the original on 1 September 2020. Retrieved 31 August 2020.
  20. "Eminent Cardiologist Dr S Padmavati Dies Of COVID-19 At 103". NDTV.com. Archived from the original on 31 August 2020. Retrieved 31 August 2020.
  21. "Padma Awards". Ministry of Communications and Information Technology. Archived from the original on 10 July 2011. Retrieved 13 April 2010.
  22. "Eminent Cardiologist Dr S Padmavati Dies Of COVID-19 At 103". NDTV.com. Archived from the original on 31 August 2020. Retrieved 31 August 2020.

బాహ్య లంకెలు[మార్చు]