హాసియం
సాధారణ ధర్మములు | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ఉచ్ఛారణ | /ˈhæsiəm/ (![]() | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
కనిపించే తీరు | silvery (predicted)[2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ఆవర్తన పట్టికలో Hassium | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
పరమాణు సంఖ్య (Z) | 108 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
గ్రూపు | గ్రూపు 8 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
పీరియడ్ | పీరియడ్ 7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
బ్లాక్ | d-బ్లాక్ | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ఎలక్ట్రాన్ విన్యాసం | [Rn] 5f14 6d6 7s2 (predicted)[3] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ప్రతీ కక్ష్యలో ఎలక్ట్రానులు | 2, 8, 18, 32, 32, 14, 2 (predicted) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
భౌతిక ధర్మములు | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
STP వద్ద స్థితి | solid (predicted)[4] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
సాంద్రత (గ.ఉ వద్ద) | 40.7 g/cm3 (predicted)[3][5] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
పరమాణు ధర్మములు | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ఆక్సీకరణ స్థితులు | 8, (6), (5), (4), (3), (2)[2][3][5][6] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
అయనీకరణ శక్తులు | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
పరమాణు వ్యాసార్థం | empirical: 126 pm (estimated)[3] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
సమయోజనీయ వ్యాసార్థం | 134 pm (estimated)[7] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ఇతరములు | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
స్ఫటిక నిర్మాణం | hexagonal close-packed (hcp) (predicted)[4] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS సంఖ్య | 54037-57-9 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
చరిత్ర | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
పేరు ఎలా వచ్చింది | after Hassia, Latin for Hesse, Germany, where it was discovered[2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ఆవిష్కరణ | Gesellschaft für Schwerionenforschung (1984) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
hassium ముఖ్య ఐసోటోపులు | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
హాసియం ఒక రసాయన మూలకం ఉంది. దీని చిహ్నం 'Hs' తో, పరమాణు సంఖ్య 108. హెస్సీ అను జర్మన్ రాష్ట్రం యొక్క పేరు పెట్టారు. ఇది ఒక కృత్రిమ మూలకంగా ఉంది. (ఒక ప్రయోగశాలలో రూపొందించిన వారు చేయవచ్చు కానీ ప్రకృతిలో లేని మూలకం), రేడియోధార్మికత; దాని చాలా స్థిరంగా ఉండే తెలిసిన ఐసోటోప్, హాసియం -269. ఈ ఒక ఐసోటోప్ సగం జీవితం కాలం 9.7 సెకన్లుగా ఉంది. 100 కంటే ఎక్కువ హాసియం అణువులను కృత్రిమంగా ఇప్పటి వరకు తయారు చేశారు.[2]
ఆవర్తన పట్టికలో, ఇది ఒక డి బ్లాక్ ట్రాన్స్ ఆక్టినైడ్ మూలకం. ఇది 7 వ కాలంలో ఒక మూలకం, 8వ గ్రూపు మూలకములందు ఉంచుతారు. గ్రూపు (సమూహం 8 లోని ఓస్మెయం భారీ హోమోలోగ్స్ వంటి వలెనే హాసియం ప్రవర్తిస్తుంది అని రసాయన శాస్త్రం ప్రయోగాలు ధ్రువీకరించాయి. హాసియం రసాయనిక ధర్మాలను మాత్రమే పాక్షికంగా వర్ణించవచ్చును. కానీ వారు రసాయన శాస్త్రం లోని ఇతర సమూహం 8 మూలకాల యొక్క అంశాలు బాగా సరిపోల్చడం చేశారు. బల్క్ (అధిక/సమూహ) పరిమాణంలో, హాసియం ఒక వెండి మెటల్గా ఉంటుందని భావిస్తున్నారు, గాలిలోని ఆక్సిజన్ తో కలిసి తక్షణ ఒక అస్థిర టెట్రాక్సైడ్ ఏర్పాటు అవుతుంది.
చరిత్ర[మార్చు]

మూలకం 108 సంశ్లేషణ రష్యన్ పరిశోధన జట్టు నేతృత్వంలోని యూరి ఒగనెస్సైన్, వ్లాదిమీర్ యుట్యోంకోవ్ జాయింట్ ఇన్స్టిట్యూట్ ఫర్ న్యూక్లియర్ రీసెర్చ్ (JINR), డుబ్నా వద్ద ఐసోటోపులు హాసియం -270, హాసియం -264 రూపొందించే ప్రతిచర్యలు ఉపయోగించి,1978 లో మొదటి ప్రయత్నం చేశారు. కానీ డేటా తెలియలేదు, వారు ఐదు సంవత్సరాల తర్వాత హాసియం మీద కొత్త ప్రయోగాలను చేపట్టారు. ఇక్కడ ఈ రెండు ఐసోటోపులు అలాగే హాసియం -263 వంటివి ఉత్పత్తి చేయబడ్డాయి ; హాసియం -264 ప్రయోగం మళ్ళీ పునరావృతం చేసి, 1984 లో ధ్రువీకరించబడింది.[2]

ఐసోటోపులు[మార్చు]
ఐసోటోప్ |
సగం జీవిత కాలం [10] |
క్షయం పడ్డతి[10] |
కనుగొనిన సంవత్సరం |
చర్య |
---|---|---|---|---|
263Hs | 0.74 ms | α, SF | 2008 | 208Pb (56Fe, n) [11] |
264Hs | ~0.8 ms | α, SF | 1986 | 207Pb (58Fe, n) [12] |
265Hs | 1.9 ms | α, SF | 1984 | 208Pb (58Fe, n) [13] |
265mHs | 0.3 ms | α | 1984 | 208Pb (58Fe, n) [13] |
266Hs | 2.3 ms | α, SF | 2000 | 270Ds (—, α) [14] |
267Hs | 52 ms | α, SF | 1995 | 238U (34S,5n) [15] |
267mHs | 0.8 s | α | 1995 | 238U (34S,5n) [15] |
268Hs | 0.4 s | α | 2009 | 238U (34S,4n) |
269Hs | 3.6 s | α | 1996 | 277Cn (—,2α) [16] |
269mHs | 9.7 s | α | 2004 | 248Cm (26Mg,5n) [17] |
270Hs | 3.6 s | α | 2004 | 248Cm (26Mg,4n) [17] |
271Hs | ~4 s | α | 2004 | 248Cm (26Mg,3n) [18] |
272Hs | 2.1? s[19] | α, SF ? | unknown | — |
273Hs | 0.24 s | α | 2004 | 285Fl (—,3α) [20] |
274Hs | 1? min | α, SF ? | unknown | — |
275Hs | 0.15 s | α | 2003 | 287Fl (—,3α) [21] |
276Hs | 1? h | α, SF ? | unknown | — |
277Hs | 2 s | α | 2009 | 289Fl (—,3α) [22] |
277mHs ? | ~11 min ? | α | 1999 | 289Fl (—,3α) [23] |
మూలాలు[మార్చు]
- ↑ Hassium. The Periodic Table of Videos. University of Nottingham. January 28, 2011. Retrieved October 19, 2012.
- ↑ 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Emsley, John (2011). Nature's Building Blocks: An A-Z Guide to the Elements (New ed.). New York, NY: Oxford University Press. p. 215–7. ISBN 978-0-19-960563-7.
- ↑ 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 Haire, Richard G. (2006). "Transactinides and the future elements". In Morss; Edelstein, Norman M.; Fuger, Jean (eds.). The Chemistry of the Actinide and Transactinide Elements (3rd ed.). Dordrecht, The Netherlands: Springer Science+Business Media. ISBN 1-4020-3555-1.
{{cite book}}
: CS1 maint: ref duplicates default (link) - ↑ 4.0 4.1 Östlin, A.; Vitos, L. (2011). "First-principles calculation of the structural stability of 6d transition metals". Physical Review B. 84 (11). Bibcode:2011PhRvB..84k3104O. doi:10.1103/PhysRevB.84.113104.
- ↑ 5.0 5.1 Fricke, Burkhard (1975). "Superheavy elements: a prediction of their chemical and physical properties". Recent Impact of Physics on Inorganic Chemistry. 21: 89–144. doi:10.1007/BFb0116498. Retrieved 4 October 2013.
- ↑ Düllmann, Christoph E. (31 October 2008). "Investigation of group 8 metallocenes @ TASCA" (PDF). 7th Workshop on Recoil Separator for Superheavy Element Chemistry TASCA 08. Gesellschaft für Schwerionenforschung. Retrieved 25 March 2013.
- ↑ Robertson, Murray (2011). "Chemical Data: Hassium". Visual Elements Periodic Table. Royal Society of Chemistry. Retrieved 28 November 2012.
- ↑ Oganessian, Yu. Ts.; Utyonkov, V. K.; Lobanov, Yu. V.; Abdullin, F. Sh.; Polyakov, A. N.; Shirokovsky, I. V.; Tsyganov, Yu. S.; Gulbekian, G. G.; et al. (2000). "Synthesis of superheavy nuclei in 48Ca+244Pu interactions" (PDF). Physics of Atomic Nuclei. 63 (10): 1679–1687. Bibcode:2000PAN....63.1679O. doi:10.1134/1.1320137.
- ↑ "Hassium". The Periodic Table of Videos. The University of Nottingham. Retrieved 2012-10-19.
- ↑ 10.0 10.1 Sonzogni, Alejandro. "Interactive Chart of Nuclides". National Nuclear Data Center: Brookhaven National Laboratory. Archived from the original on 2016-01-12. Retrieved 2008-06-06.
- ↑ Dragojević, I.; Gregorich, K.; Düllmann, Ch.; Dvorak, J.; Ellison, P.; Gates, J.; Nelson, S.; Stavsetra, L.; Nitsche, H. (2009). "New Isotope 263108". Physical Review C. 79: 011602. Bibcode:2009PhRvC..79a1602D. doi:10.1103/PhysRevC.79.011602.
- ↑ Münzenberg, G.; Armbruster, P.; Berthes, G.; Folger, H.; Heßberger, F. P.; Hofmann, S.; Poppensieker, K.; Reisdorf, W.; Quint, B.; et al. (1986). "Evidence for264108, the heaviest known even-even isotope". Zeitschrift für Physik A. 324 (4): 489. Bibcode:1986ZPhyA.324..489M. doi:10.1007/BF01290935.
- ↑ 13.0 13.1 Münzenberg, G.; Armbruster, P.; Folger, H.; Heßberger, F. P.; Hofmann, S.; Keller, J.; Poppensieker, K.; Reisdorf, W.; Schmidt, K.-H.; et al. (1984). "The identification of element 108" (PDF). Zeitschrift für Physik A. 317 (2): 235–236. Bibcode:1984ZPhyA.317..235M. doi:10.1007/BF01421260. Archived from the original (PDF) on 18 నవంబరు 2012. Retrieved 20 October 2012.
- ↑ Hofmann, S.; Heßberger, F.P.; Ackermann, D.; Antalic, S.; Cagarda, P.; Ćwiok, S.; Kindler, B.; Kojouharova, J.; Lommel, B.; et al. (2001). "The new isotope 270110 and its decay products 266Hs and 262Sg" (PDF). Eur. Phys. J. A. 10: 5–10. Bibcode:2001EPJA...10....5H. doi:10.1007/s100500170137.
- ↑ 15.0 15.1 Lazarev, Yu. A.; Lobanov, YV; Oganessian, YT; Tsyganov, YS; Utyonkov, VK; Abdullin, FS; Iliev, S; Polyakov, AN; Rigol, J; et al. (1995). "New Nuclide 267108 Produced by the 238U + 34S Reaction". Physical Review Letters. 75 (10): 1903–1906. Bibcode:1995PhRvL..75.1903L. doi:10.1103/PhysRevLett.75.1903. PMID 10059158.
- ↑ Hofmann, S.; et al. (1996). "The new element 112". Zeitschrift für Physik A. 354 (1): 229–230. doi:10.1007/BF02769517.
- ↑ 17.0 17.1 "Decay properties of 269Hs and evidence for the new nuclide 270Hs" Archived 2012-11-18 at WebCite, Turler et al., GSI Annual Report 2001. Retrieved 2008-03-01.
- ↑ Dvorak, Jan (2006-09-25). "On the production and chemical separation of Hs (element 108)" (PDF). Technical University of Munich. Archived from the original (PDF) on 2009-02-25. Retrieved 2015-05-17.
- ↑ Dullman, C.E. Superheavy Element Research Superheavy Element - News from GSI and Mainz. University Mainz
- ↑ Public Affairs Department (26 October 2010). "Six New Isotopes of the Superheavy Elements Discovered: Moving Closer to Understanding the Island of Stability". Berkeley Lab. Retrieved 2011-04-25.
- ↑ Oganessian, Yu. Ts.; Yeremin, A. V.; Popeko, A. G.; Bogomolov, S. L.; Buklanov, G. V.; Chelnokov, M. L.; Chepigin, V. I.; Gikal, B. N.; Gorshkov, V. A.; et al. (1999). "Synthesis of nuclei of the superheavy element 114 in reactions induced by 48Ca". Nature. 400 (6741): 242. Bibcode:1999Natur.400..242O. doi:10.1038/22281.
- ↑ "Element 114 – Heaviest Element at GSI Observed at TASCA". Archived from the original on 2013-02-11. Retrieved 2015-05-17.
- ↑ doi:10.1103/PhysRevLett.83.3154
This citation will be automatically completed in the next few minutes. You can jump the queue or expand by hand